Saara Kankaanrinta brinner för Östersjön
Det har varit mentalt lätt för miljökämpen Saara Kankaanrinta att bosätta sig i Hangö. Här har hon naturen inpå husknuten. Därtill utgör de små sammanhangen en idyllisk miljö för barn.
Miljöproffset Saara Kankaanrinta har vigt både sitt hjärta och sin karriär åt en ren Östersjö. Hon jobbar för att minska utsläppen på flera plan. Det var också havet som fick familjen att flytta till Hangö.
Miljöpåverkare, naturskyddare, världsförbättrare, mamma, fru, vän – så beskriver sig Saara Kankaanrinta, som i femton års tid arbetat med miljöfrågor.
Hon har varit med och grundat stiftelsen Baltic Sea Action Group (BSAG) samt företagen Soilfood och Q Power. Hon driver en stor försöksgård på Qvidja i Pargas, som är landets äldsta herrgård, och en annan försöksgård i Tenala. Därtill är hon ordförande för Carbon Actionplattformen. Hon betraktar dessa som viktiga redskap i sin kamp för miljön.
Vid sin sida har hon maken Ilkka Herlin som partner i såväl miljöengagemanget som privatlivet. Det var faktiskt arbetet för ett renare Östersjön som gjorde att Saaras och Ilkkas vägar korsades. Första mötet var på ett reningsverk i S:t Petersburg. Kanske inte den mest romantiska av miljöer.
– Men från en sådan start kan det bara gå uppåt, skrattar Saara gott åt minnet.
Små sammanhang
Hon ler ofta och har en hög energinivå. Det är lätt att förställa sig att det här är en kvinna som får saker gjorda. För två och ett halvt år sedan flyttade Saara, Ilkka och familjens tre barn till Hangö. De hade inte planerat flytta till Finlands sydligaste udde, men de fann en underbar havsnära tomt på nätet.
– Vi trodde inte det var sant att sådana här ställen fortfarande fanns till salu. Vi bestämde oss genast för att det är här vi vill bo, säger Saara.
Paret har tre barn i åldern sex till nio år. De är i en ålder då de formar sin världsbild och det kändes därför viktigt att bo så att barnen får ett starkt band till naturen. Saara säger skämtsamt att här får de obegränsat med nättid, eftersom familjen fiskar under hela året.
– Det är också trevligare att låta barnen växa upp i små sammanhang, funderar Saara och tillägger att det är lite kul att tänka att de uppfostrar Hangöbor.
Har det varit lätt att komma in i lokala kretsar?
– Det är alltid lätt för en karelare att anpassa sig, säger Saara som är uppvuxen i Joensuu.
Barnen har också sänkt tröskeln att finna sig till rätta. Familjen har hittar nya vänner och bekanta bland annat via dagvården, skolan och fritidsintressen. Hittills har de bara positiva erfarenheter av flytten. Saara är särskilt lyrisk över hur fint tjänsterna för barnfamiljer fungerar, men också av fritidsutbudet.
– Här finns en genuin strävan att erbjuda en jämlik barndom, säger hon.
Som inflyttad från Helsingfors kan hon bara låta sig häpnas av förundran. I huvudstaden har vissa hobbyer blivit så kostsamma att föräldrarnas inkomster är det som styr barnens intressen. Därtill delas redan lågstadiebarn in i olika nivågrupper.
– Det måste ju vara något som tar kål på spelglädjen. Här i Hangö är en del hobbyer helt avgiftsfria, vilket jag tycker att är helt exceptionellt. Där man uppbär avgift är de under hälften av Helsingforspriserna. Och kvalitetsmässigt förlorar Hangö inte alls mot det som erbjuds i Helsingfors, konstaterar Saara.
Hon tycker att detta är något Hangö borde marknadsföra i mycket högre utsträckning än nu.
Finns det något miljöområde som ligger dig extra nära om hjärtat?
– Min karriär inom detta område startade från Östersjöarbetet, säger Saara.
Hon betonar att miljöproblemen trots allt är sammanlänkade; klimatförändringarna, den biologiska mångfaldens utarmning et cetera. Man kan exempelvis inte i ena andetaget prata om eutrofieringen utan att samtidigt beröra klimatförändringarna.
Men de stora utmaningarna till trots är allt inte mörker, det finns
hopp. Saara säger att det i dag finns en större vilja till förändring än någonsin tidigare under hennes karriär. Men det är viktigt att denna vilja omvandlas till konkreta handlingar. Hon tror starkt på kraften i att föregå med goda exempel. Carbon Actionprojektet, som handlar om att förbättra jordmånen genom att odlaren binder kol tillbaka i marken och därmed saktar ned klimatförändringen, lyftes fram på klimatmötet i Madrid nyligen.
– Det är ett projekt som kan få en hel näring att på systemnivå förändra sina verksamheter, säger Saara och tillägger att Carbon Action också berör Hangö.
Hon är också hoppfull för att det finns signaler som tyder på att vi är på väg bort från ett renodlat konsumtionssamhälle, att aspekter som konsumtionskritiskhet, måttlighet, resursvisdom vinner terräng.
Bäst i klassen
I stadens julhälsning, som nyligen damp ned i Hangöbornas postlådor, får man veta att Hangö är bäst i klassen då det gäller att bli en koldioxidfri kommun (Hinku).
– Hangö har gjort ett gott jobb.
Men naturen är Hangös trumfkort, så vi ska ligga etta.
Saara berättar att hon brukar följa Facebook-sidan Hangöbo och fått bekräftat att naturen, speciellt havet, är något som lokalbefolkningen vurmar för. Hon tycker också att staden har ett föredömligt samarbete, och en bra dialog, med personalen på Tvärminne zoologiska station.
– Nu hoppas jag ännu på att staden skulle upphöra med att kalhugga sina egna skogar och övergå till kontinuerlig beståndsvård. För invånarna är det viktigt ur rekreationssynpunkt och ekonomiskt förlorar man inte på detta, säger hon.
Sista frågan; har du några spännande nyårslöften?
– Absolut inget spännande, men ett nödvändigt. Jag måste börja motionera mera. Då man arbetar med fem företag, sköter tre barn, två hundar och lika många lantställen glömmer man lätt att sköta sin egen hälsa. Men det är som med miljöfrågorna, tvång är en bra inspirationskälla, ler Saara.