Krisjouren fungerar bra
Västra Nylands social- och krisjour fyllde ett år vid årsskiftet. Jourens chef Malena Segercrantz säger att servicen fyller sin funktion och att den tagits väl emot.
I början av år 2019 gick Hangö och nio andra kommuner med i Västra Nylands social- och krisjour.
Jouren, som har sitt huvudsäte i Esbo, verkar på ett område med cirka 480 000 invånare.
– Tidigare omspände den Esbo, Kyrkslätt och Grankulla, men nu har den utökas med sju andra västnyländska kommuner, säger Malena Segercrantz som är chef för jouren.
Jouren erbjuder social och krishjälp dygnet runt. Det är hit man kan ta kontakt efter tjänstetid, alltså efter klockan 15.
– Det här är en lagstadgad service som alla som bor eller vistas på området har rätt till, och inget som kommunerna kan välja om de vill erbjuda. Därför har kommunerna också varit nöjda med upplägget av servicen, säger Malena Segercrantz.
Jouren jobbar i huvudsak med tre områden. Den ena är akut krishjälp, den andra socialservice efter tjänstetid. Dessutom har gruppen beredskap vid storolyckor.
Arbetet sker i nära samarbete med Västra Nylands nödcentral och Västra Nylands polisinrättning, brandmyndigheter och akutvård.
Varje fall bedöms enskilt
Ibland kontaktas jouren av den behövande direkt, ibland av någon anhörig som gör en orosanmälan, eller någon utomstående, till exempel då det handlar om misstänkta barnskyddsärenden.
Jouren kan också kontaktas över Virve, det intrasystem som polis- och räddningsmyndigheterna använder.
– Varje fall evalueras och därefter bestämmer vi vilka åtgärder som sätts in. Ibland ger vi råd över telefon, ibland rycker vi ut på hembesök. Vi kan vara den första kontakten, men därefter flyttas ärendet vidare till plats i socialsystemet, förklarar Segercrantz.
Huvudsätet finns i Esbo, men i praktiken har personalen sina baser på Jorvs och Lojo sjukhus.
Enligt Segercrantz har systemet fungerat fint:
– För kommunerna är det här ett smidigt sätt att trygga servicen.
Beroende på ärende kan mottagandet bland kunderna variera, men de som själv kontaktat oss har generellt varit nöjda.
Ungefär 40 procent av socialoch krisjourens uppgifter har varit inom barnskyddet, och 10 procent handlar om äldre personer.
Gruppen består av anställda med olika slags kompetens och behörighet, eftersom olika ärendet kräver en viss lagstadgad behörighet. Vem som helst har inte rätt att kolla ett visst fall. Det betyder att hjälpen kan riktas rätt, vilket förhindrar att fall så att säga trillar mellan stolarna.
– Det är som vilket jourarbete som helst, ibland har vi mycket jobb och ibland är det lugnare. De senaste veckorna har varit bråda, tyvärr är julen för många familjer en orolig tid, säger Segercrantz.