Västra Nyland

Krisjouren fungerar bra

Västra Nylands social- och krisjour fyllde ett år vid årsskiftet. Jourens chef Malena Segercrant­z säger att servicen fyller sin funktion och att den tagits väl emot.

- JOHANNA LINDHOLM johanna.lindholm@ksfmedia.fi

I början av år 2019 gick Hangö och nio andra kommuner med i Västra Nylands social- och krisjour.

Jouren, som har sitt huvudsäte i Esbo, verkar på ett område med cirka 480 000 invånare.

– Tidigare omspände den Esbo, Kyrkslätt och Grankulla, men nu har den utökas med sju andra västnyländ­ska kommuner, säger Malena Segercrant­z som är chef för jouren.

Jouren erbjuder social och krishjälp dygnet runt. Det är hit man kan ta kontakt efter tjänstetid, alltså efter klockan 15.

– Det här är en lagstadgad service som alla som bor eller vistas på området har rätt till, och inget som kommunerna kan välja om de vill erbjuda. Därför har kommunerna också varit nöjda med upplägget av servicen, säger Malena Segercrant­z.

Jouren jobbar i huvudsak med tre områden. Den ena är akut krishjälp, den andra socialserv­ice efter tjänstetid. Dessutom har gruppen beredskap vid storolycko­r.

Arbetet sker i nära samarbete med Västra Nylands nödcentral och Västra Nylands polisinrät­tning, brandmyndi­gheter och akutvård.

Varje fall bedöms enskilt

Ibland kontaktas jouren av den behövande direkt, ibland av någon anhörig som gör en orosanmäla­n, eller någon utomståend­e, till exempel då det handlar om misstänkta barnskydds­ärenden.

Jouren kan också kontaktas över Virve, det intrasyste­m som polis- och räddningsm­yndigheter­na använder.

– Varje fall evalueras och därefter bestämmer vi vilka åtgärder som sätts in. Ibland ger vi råd över telefon, ibland rycker vi ut på hembesök. Vi kan vara den första kontakten, men därefter flyttas ärendet vidare till plats i socialsyst­emet, förklarar Segercrant­z.

Huvudsätet finns i Esbo, men i praktiken har personalen sina baser på Jorvs och Lojo sjukhus.

Enligt Segercrant­z har systemet fungerat fint:

– För kommunerna är det här ett smidigt sätt att trygga servicen.

Beroende på ärende kan mottagande­t bland kunderna variera, men de som själv kontaktat oss har generellt varit nöjda.

Ungefär 40 procent av socialoch krisjouren­s uppgifter har varit inom barnskydde­t, och 10 procent handlar om äldre personer.

Gruppen består av anställda med olika slags kompetens och behörighet, eftersom olika ärendet kräver en viss lagstadgad behörighet. Vem som helst har inte rätt att kolla ett visst fall. Det betyder att hjälpen kan riktas rätt, vilket förhindrar att fall så att säga trillar mellan stolarna.

– Det är som vilket jourarbete som helst, ibland har vi mycket jobb och ibland är det lugnare. De senaste veckorna har varit bråda, tyvärr är julen för många familjer en orolig tid, säger Segercrant­z.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland