Tidigare trio från Ekenäs IF förenas i PIF
vi haft, säger Strömborg.
– Stefan är ”bossen” här och det är han som fattar besluten, vi är bara springpojkar med Simon, skrattar Kari Virtanen i telefonen från Rovaniemi, dit han åkt för att fira jul.
Tung säsong gav mersmak
30-åriga Simon Sid är överlägset yngst i trion – och minst erfaren som tränare. Han tog sina första steg på tränarbanan förra säsongen med EIF:s damer i division 3. Säsongen var givande, men samtidigt tung.
– Jag har ingen lång erfarenhet som tränare i bakfickan och förra säsongen var onekligen tung, men gav samtidigt blodad tand och en insikt om att det här är det jag vill göra. Jag vill jobba på att utvecklas som tränare och har mina bästa år framför mig. Förra säsongen var ett verkligt elddop, men tillika lärorikt, intygar Sid.
Hur är det med din spelarkarriär, är den definitivt över?
– Det lär stå ”retired” på Transfermarkt-sidan, så då är det väl så, skrattar Simon Sid. Men tillägger att man aldrig ska säga aldrig.
Samtidigt påminner han om att kraven för att spela i division 2 är rätt höga och att det inte alls är sannolikt att han figurerar i annan egenskap än som tränare.
– Ekvationen med det civila och musiken möjliggör inte en sådan satsning, säger Sid som också haft en del skadebekymmer.
De tre sista aktiva åren slutade alla på operationsbordet för Sids del.
– Men det är inte på grund av skadorna jag slutat, framhåller han.
Däremot har jag märkt att jag behöver fotbollen för att må bra och det har känts helt fantastiskt att få komma in i den här rollen i Pargas.
Många bitar ska falla på plats
Han upplever rollen som en pusselbit i ett större tränarteam som mer lämplig för honom. Att Sid bor i Åbo gör det hela också logistiskt mer fungerande. Avståndet till Pargas är kort.
– Det är väldigt givande och inspirerande att ha flera kolleger att bolla tankar med. Samtidigt är det en läroprocess.
– Jag visste om Simons läge och då jag insåg att han var ”ledig” som tränare hörde jag av mig, säger Strömborg.
Tränarjobbet också ett lagspel
Det handlar mycket om personkemi och laganda – också på tränarfronten. Lagandan är också det Strömborg lyfter fram som den avgörande orsaken till att hans Pargas IF efter förra säsongen kunde ta steget upp i Tvåan igen.
– Vi har snackat mycket fotboll – och ledarskap – då vi båda var i Ekenäs. Vi insåg rätt fort att vi har liknande tankar kring båda delområdena. Då det blev aktuellt att bygga ett tränarteam handlar det inte enbart om en hurudan cv man har och vilka meriter man har – utan man ska passa in i teamet och vara en bra typ också, konstaterar Strömborg.
Trion har liknande syn på ledarskap inom fotbollen. Den bygger på en aktiv dialog och fokus på individuella saker. Alla spelare är inte stöpta i samma form.