På nätet på fältet
Sociala medier har blivit ett arbetsredskap för polisen.
Tiktok, Snapchat, Instagram och Facebook ... Polisen tar hjälp av de sociala medierna, inte minst när det gäller det brottsförebyggande arbetet.
– Vi bjuder litet på oss själva, men det finns nog allvar med där också. Vi försöker alltid ha ett budskap som vi vill förmedla, säger äldre konstapel Rikard Lindroos.
Och i bakgrunden finns förstås tanken att man ska få kontakt med invånarna, inte minst de unga, i ett tidigt skede innan det är för sent.
Inrikesministeriet uppdaterade i fjol sin strategi för brottsförebyggande arbete. En konsekvens blev att det på polisstationerna bildades särskilda team som arbetar med de här frågorna.
– Vi är på fältet i vanlig ordning och det är klart att alarmen från nödcentralen går först. Sedan försöker vi hinna med det brottsförebyggandet arbetet också. Förstås har alla poliser förebyggande verksamhet som en del av sitt jobb, men vi har det extra klart utpekat, säger äldre konstapel Rikard Lindroos.
Han arbetar nu sedan ett och ett halvt år tillbaka på stationen i Ekenäs som är en del av Västra Nylands polisinrättning och täcker Hangö, Raseborg och Ingå. Tillsammans med kollegan Johanna Lindroos, också äldre konstapel, utgör han teamet som arbetar med den förebyggande verksamheten.
– Gärna skulle vi lägga ännu mera tid på det, men det handlar ju om resurser också. Framför allt sommartid brukar det vara mycket utryckningar, medan det kan vara litet lugnare under övriga årstider, säger Johanna Lindroos som tidigare bland annat arbetat som skolpolis i Hangö.
Unga i centrum
I teorin arbetar man med alla åldersgrupper, men mycket kommer i det dagliga arbetet att handla om unga personer. Inte minst vill man komma åt dem som har det svårt och riskerar att slås ut.
– Helst vill man ju komma in redan innan det hänt något värre och förebygga en ond spiral. Det kan handla om brott, missbruk eller något annat. Tyvärr kan ett mönster uppstå ganska snabbt, säger Johanna Lindroos.
Samtidigt handlar mycket om att skapa kontakter och förtroende. Polisen skall inte ses som ett hot, utan som en hjälp och ett stöd.
– Inte är det ju alltid roligt när polisen kommer, men samtidigt är det ju långt ifrån alla gånger som det blir några följder. Redan att diskutera saken och förklara kan göra mycket, säger Rikard Lindroos.
Viktiga frågor
I praktiken handlar förebyggande arbete mycket om att synas ute i gatubilden. Ett verkligt nyckelord är förtroende.
– Närvaron är avgörande, vi vet var vi skall vara och folk känner oss. Sedan är det otroligt viktigt att vi samarbetar med andra myndigheter och aktörer som socialen och ungdomsbyråerna. I höst borde till exempel ett så kallat Ankkurisamarbete komma i gång i Hangö och det är en stor sak, säger Johanna Lindroos om det nationella projektet som går ut på att olika myndigheter tillsammans försöker få stopp på ungas brottsspiraler.
Dylikt kan ses som direkta framgångar. Samtidigt visar det på en utmaning i det brottsförebyggande polisarbetet – det kan vara svårt att peka på konkreta resultat.
– I brottsförebyggande verksamhet kan man inte per automatik föra in ett uppklarat brott i statistiken, utan det här är något som inte syns – åtminstone inte direkt. På sikt kan
Helst vill man ju komma in redan innan det hänt något värre och förebygga en ond spiral. Det kan handla om brott, missbruk eller något annat. Tyvärr kan ett mönster uppstå ganska snabbt. Johanna Lindroos äldre konstapel
Det ju långt ifrån alla gånger som det blir några följder. Redan att diskutera saken och förklara kan göra mycket. Rikard Lindroos äldre konstapel
det dock betyda mycket och ge stora besparingar, säger Rikard Lindroos.
Satsning på sociala medier
Samtidigt trivs den Lindrooska patrullen med sitt arbete och de har också fått en chans att tänka utanför den klassiska lådan. De har med gemensamma krafter på sociala medier skapat en stark profil kring sitt arbete. Hashtaggen #ennaltaestävätlindroosit – på svenska ungefär ”de förebyggande Lindroosarna” – har blivit något av en viral hit.
– Vi finns på Tiktok, Snapchat, Instagram och Facebook. Vi uppdaterar oss med ojämna mellanrum, och har litet olika stil beroende på var vi publicerar materialet. Vi bjuder litet på oss själva, men det finns nog allvar med där också. Vi försöker alltid ha ett budskap som vi vill förmedla. Framför allt vill vi ge oss poliser ett ansikte. Och visst märker man att det ger resultat, unga känner igen oss, säger Rikard Lindroos.
De sociala medierna har blivit en av polisens effektivaste kommunikationskanaler och ett sätt att nå ut till en stor del av befolkningen på ett snabbt sätt. Profileringen är också viktig för komma ut bland folket – och inte minst nå de unga. Om tid och möjligheter fanns kunde dessutom mycket mera göras.
– Det som jag saknar är flera besök i skolor och varför inte också till daghem och dylikt. Samarbetet med skolorna, samt med rektorer och kuratorer, fungerar bra, men på grund av rådande resurser har polisen inte möjlighet att i samma utsträckning som tidigare besöka skolor och hålla laglighetsfostran.
– Och det är synd. Jag tror att det skulle vara otroligt viktigt för barn och unga att få bekanta sig med polisen i ett så tidigt skede som möjligt, säger Johanna Lindroos.