Bråtesdagar ska väcka intresse för loppmarknader
Loppmarknaden i Billnäs bruk har funnits i tolv år, men Tove och Jari Väli-Klemelä tog över under våren - och var tvungna att stänga efter tre dagar, då regeringens restriktioner trädde i kraft. För att tjuvstarta verksamheten ordnar de nu ett loppmarknad
Under veckoslutet 3-5 juli ordnas Brukets bråtesdagar (fri översättning från Ruukin rompepäivät) på Bruksvägen 20 i Billnäs. Under fredagen är evenemanget öppet mellan klockan 10 och 20, och på lördag och söndag klockan 10 till 18.
Tove och JariVäli-Klemelä vill bidra till nya traditioner och erbjuda någon form av lokala evenemang under en tid när så många tillställningar avbokats.
– Vi hoppas att vi kan starta något nytt samtidigt som vi upprätthåller det gamla, säger han över en kopp kaffe. Intresset från både kunder och samarbetspartners har varit mycket stort.
Bråtesdagar
Ungefär 100 försäljningsstånd kommer pryda bruket under veckoslutet. Med drygt en vecka kvar till evenemanget finns ungefär hälften av försäljningsplatserna kvar.
Tanken är att det ska finnas en balans mellan privatpersoner som tömt skåpen och vill bli av med extra ägodelar, och rutinerade proffsåtervinnare som systematiskt följer med loppmarknader och auktioner.
Fiskrökeri, begagnade mopeddelar och samlingsskivor och mycket annat mixas ihop i en salig blandning under veckoslutets gång. Under fredagen ordnas det också en livespelning med band, barn i alla åldrar får bekanta sig med dragstreetracing i lättsam stämning, och alla får beundra amerikanska bilar i äkta retroanda. Men ett fullfjädrat underhållningsevenemang och tävlingar ordnar paret inte.
– Loppmarknaden kommer i första hand. Vi vill att både försäljare och kunder ska ha en trevlig upplevelse och vilja komma åter, säger de.
Första, tredje, såld
Privatpersoner får antingen själva ställa upp sina stånd, eller överlåta allt ansvar till arrangörerna genom så kallad lättjänst (reporterns översättning).
En del kunder kan ha dåliga upplevelser av självtjänstloppmarknader. Det är vanligt att ha höga förväntningar och sedan bli besviken på dålig försäljning, säger Jari VäliKlemelä. Enligt honom beror det på att det kan vara svårt att prissätta ägodelar - känslomässiga band till föremål kan dunkla objektiviteten.
– Vi är bra på att uppskatta materiellt värde, säger Jari Väli-Klemelä. Det kan först verka okänsligt, men i slutändan tackar kunderna oss för att deras gamla ägodelar får nya hem.
Säkerhet och balans
En del av marknaden sker utomhus, vilket underlättar säkerhetsåtgärderna. Inne i huvudlokalen finns det kvadratmetrar som räcker och blir över – och lätt övervakning ser till att lokalen inte rymmer för många personer samtidigt.
– Säkerheten och lagligheten går före allt, säger Jari Väli-Klemelä, och tror alla besökare både förstår och respekterar handhygien och säkerhetsavstånd.
Trendig ideologi
Båda förnimmer en tydlig trend i att rensa och röja hemma i äkta Kon Mari-stil. Många privatpersoner samlar systematiskt ihop gamla ägodelar – men i stället för att sälja eller donera dem vidare, hamnar en stor del på soptippen.
Det tycker Jari Väli-Klemelä är både synd och ansvarslöst.
– Föremål borde hela tiden cirkulera, säger han.
Han kan inte ens räkna hur många gånger han på avstjälpningsplatsen sett hela ägodelar någon slängt bort, och syftar på en viss konsumtionsmentalitet. Jari VäliKlemelä menar att man mer omfattande borde tänka på andra och naturen.
– Det finns så mycket som ännu går att använda, fortsätter han. Vi borde aldrig slänga bort sådant någon annan kan ha nytta av.
Tredje paret
Väli-Klemelä är det tredje paret som driver loppmarknadsverksamhet i lokalen. Han har tidigare bland annat skött loppmarknader i Norra Österbotten, hon designar kläder och andra tygföremål från till exempel pensionerade gardiner. När paret märkte hur lätt man börjar samla på sig saker blev också Tove VäliKlemelä intresserad av affärsverksamheten.
Deras timing slog dock slint. Först nio veckor efter att de stängt dörrarna i mars, kunde de öppna på nytt i början av maj.
– Visst var det tungt, men kunderna vågar ut allt mer och mer, säger Tove Väli-Klemelä.
Paret hoppas på framtida möjligheter att samarbeta med till exempel Antikdagarna i Fiskars. De skulle gärna se mer interaktivitet och samarbete mellan mindre företagare och evenemang.
De hoppas också utveckla verksamheten med auktioner och designföremål - men det får vänta tills högsäsongen är över.
Den enes skräp, den andres skatt
– På vårt jobb är det julafton varje dag, säger Jari Väli-Klemelä med ett skratt. Man vet aldrig vad man snubblar över, och det är just det som gör loppmarknader så kul.
– Det allra roligaste är när en kund hittar något hen letat efter och verkligen behöver, säger Tove VäliKlemelä. Man vet aldrig vad man kan fynda på en loppmarknad.
Och visst är det omöjligt att säga vilket skräp som glittrar som guld i någon annans ögon - ifall man inte driver lopphandel, förstås.