Samhörighet på distans

Efter min nya morgonrutin, med promenad till det öppna havet i Hangö, sätter jag mig i hemkontoret för en dag vid datorskärmen. Inväntar morgonens Teams-kaffe med kollegor, det nya sättet för att upprätthålla samhörighet denna vår på distans. När restriktionerna sakta börja luckras upp och vi kan förvänta oss att kunna gå tillbaka till det vi är mer vana vid börjar det nya normala så småningom ta form.

Under undantagsförhållandet har det hänt mycket i högskolevärlden och det har varit mycket intressant att få ta del av detta. Jag tillträdde som prorektor för Yrkeshögskolan Novia i mars med uppgiften att leda och utveckla utbildning och handledning. Starten på detta nya uppdrag blev rätt annorlunda än vad jag hade tänkt mig. Men samtidigt mycket givande då fokus genast lades på hur vi kan möjliggöra undervisning och studier på distans. I egenskap av ”mitt andra jag” som prefekt för institutionen för bioekonom har jag fått vara med om att tillsammans med kolleger ta fram en ny läroplan för blivande agrologer och skogsbruksingenjörer, även detta helt på distans.

Beredskapen hos personalen att övergå till distansundervisning och distansarbete var imponerande. Det har på bred front inom högskolevärlden utförts olika undersökningar bland studerande och personal för att kunna följa med dagsläget och samtidigt identifiera vad som fungerat bra med tanke på fortsatt utveckling av digitalt lärande och digitala tjänster. Undersökningarna visar att en god beredskap fanns för övergång till distansundervisning och att den fungerat bra.

Responsen från studerande visar att det tekniskt fungerat väl med distansundervisningen, informationen om undantagstillståndet har varit tillräcklig men samhörigheten och motivationen har lidit. Ett ökat behov av studiehandledning på distans var uppenbart. En förståelse finns hos studerande för att det för lärarna varit arbetskrävande att övergå till distansundervisning. Vi har nu erfarenheter att ta tillvara och vidareutveckla. Detta skall ställas i relation till att vi vid Novia har studerandecentrerat lärande som kärnan i vår pedagogiska verksamhet där studerandena och lärandet är i centrum.

TResponsen från studerande visar att det tekniskt fungerat väl med distansundervisningen.

Samhörighet bör vi värna om och upprätthålla aktivt oberoende av hur vi träffas. Ett av de viktiga resultaten från undersökningar är att vi vid återgång till närundervisning bör fästa speciell uppmärksamhet på att få studerande tillbaka som medlemmar i studiegemenskapen. Vi skall också beakta de känslor som erfarenhet av ensamhet föranlett. Vi får inte heller glömma att det är viktigt att man även i distansundervisning och distansarbete kan stöda samhörighet och gruppbildning.

Jag ser framemot att få träffa studerande och kolleger på campus vid terminsstart på hösten för att vara med och bygga upp och stärka samhörigheten. Men morgonpromenaden till havet kommer jag ändå att fortsätta med.