Le­da­re: Det finns en or­sak till sta­ty­er­na

Ra­sis­m­de­bat­ten har rik­tat blic­kar­na mot väl­kom­met många håll. Det lö­nar sig än­då att tän­ka ef­ter in­nan man ruc­kar på mo­nu­ment och min­nes­mär­ken.

Västra Nyland - - Ledare - NICLAS ERLIN vnred@vastra­ny­land.fi

Det bru­ta­la po­li­sin­gri­pan­det med död­lig ut­gång i Min­ne­a­po­lis i maj och upp­märk­sam­he­ten kring det gav en re­jäl knuff fram­åt åt dis­kus­sio­nen kring ra­sism och dis­kri­mi­ne­ring i oli­ka for­mer.

I en av de många de­bat­ter som in­spi­re­rats av rö­rel­sen Black li­ves mat­ter blöts vil­ka åt­gär­der som de oli­ka so­ci­a­la me­di­er­na vid­tar för att stäv­ja främ­lings­fi­ent­lig­het och osak­li­ga ut­ta­lan­den.

Änd­ring­en av det eng­els­ka nam­net på den klas­sis­ka glas­sen Eski­mo Pie ses ock­så som ett re­sul­tat av den på­gåen­de våg­rö­rel­sen.

Sam­ti­digt har en mängd mo­nu­ment och at­tri­but ham­nat i skott­glug­gen. I USA är bland an­nat syd­stats­sym­bo­ler (igen) i blåsvä­der, lik­som sta­ty­er över portal­fi­gu­rer i den for­na kon­fe­de­ra­tio­nen. Pre­si­den­ten Jef­fer­son Da­vis samt ge­ne­ra­ler­na Ro­bert E. Lee och Tho­mas Jack­son hör till de mer kän­da.

Pro­tes­ter­na mot sym­bo­ler, som i syd­stats­fal­let för­knip­pas med det ti­di­ga­re sla­ve­ri­et, stan­nar in­te in­nan­för USA:s grän­ser.

I An­twer­pen i Bel­gi­en togs ti­di­ga­re i som­mar ner en sta­ty som fö­re­stäl­ler den för­ra kung­en Le­o­pold II, ökänd som ko­lo­ni­al­her­re i Kongo­fri­sta­ten där vansty­ret kräv­de väl­digt många liv.

Ock­så i and­ra län­der har for­na slav­hand­la­re och för­tryc­ka­re på pi­e­de­sta­ler dra­git kri­ti­ken till sig.

Sta­ty­er på Christo­fer Co­lum­bus, vars upp­täckt av en ny kon­ti­nent även be­skrivs som star­ten på plund­ring och folk­mord av enor­ma mått, har välts och van­da­li­se­rats.

I Sve­ri­ge kri­ti­se­ras bland an­nat ve­ten­skaps­man­nen Carl von Lin­né för att han klas­si­fi­ce­ra­de män­ni­skor ut­i­från hud­färg och till­de­la­de dem oli­ka ka­rak­tärs­drag.

Kri­ti­ken är en väl­kom­men på­min­nel­se om att per­so­ner i histo­ri­en som vi vant oss vid att lyf­ta fram och kanske ock­så upp­skat­ta – en kung, en upp­täckts­re­san­de, en fors­ka­re – kan väc­ka ont blod då de­ras gär­ning­ar ses ur nya per­spek­tiv och ge­nom mo­der­na glas­ö­gon.

Sam­ti­digt bör vi min­nas att det all­tid finns en ladd­ning mel­lan histo­ria och nu­tid. Mo­ti­ven till att man ti­di­ga­re hed­ra­de en per­son med ett mo­nu­ment kan va­ra and­ra än skä­len till att vi lyf­ter fram en per­son i dag. Sta­ty­er­na speg­lar of­ta ett för­gång­et sätt att se på det för­flut­na.

I sin fy­sis­ka form ut­gör skulp­tu­rer­na ock­så hi­sto­ris­ka läm­ning­ar. Bör­jar så­da­na för­stö­ras ut­an ex­cep­tio­nellt vägan­de skäl ham­nar vi ut på ett gung­fly.

Ock­så här i Väst­ny­land kan de­bat­ten kom­ma i gång när nya mo­nu­ment ser da­gens ljus. The Fin­nish Un­tu­ned Bell som res­tes i Skeppar­träd­går­den

i Eke­näs till min­net av konst­nä­ren He­le­ne Sch­jerf­beck fick till stånd en hel del klang i dis­kus­sions­fo­ru­men då den var ny.

Fri­hets­mo­nu­men­tet i öst­ra än­dan av Bou­le­var­den i Han­gö har ock­så fått käns­lor i svall, främst då för­slag väckts om att åter­stäl­la det i den ur­sprung­li­ga for­men. Mo­nu­men­tet som in­vig­des 1921 pryd­des från bör­jan av en tysk sol­dat och ha­de en text som be­rät­ta­de att tys­kar­na ”bisto­do vårt land i dess kamp för fri­he­ten”.

Min­nes­mär­ket har rests två gång­er ef­ter det – 1943 ef­ter att sov­jet­trup­per­na mon­te­rat ner det, och igen 1960 ef­ter att den ef­ter­krigs­ti­da kon­troll­kom­mis­sio­nen ha­de lå­tit av­lägs­na det 1946.

”För vår fri­het” ly­der da­gens text på mo­nu­men­tet, som nu­me­ra ock­så sak­nar sin tys­ka sol­dat.

Skul­le det va­ra kor­rekt att for­ma om mär­ket så att det igen på­min­ner om ver­sion num­mer ett? In­te nöd­vän­digt­vis, ef­tersom ock­så da­gens va­ri­ant är ett re­sul­tat av en hi­sto­risk pro­cess.

Den ur­sprung­li­ga ut­form­ning­en är re­dan för­pas­sad till det för­gång­na.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.