Ny central för färdtjänst sköts fram

Starten för den nya färdcentralen som planeras sköta färdtjänsten i de så kallade C10-kommunerna skjuts fram – igen. I Kyrkslätt vill politiker att kommunen inte går med, speciellt inte då marknadsdomstolen beslöt att upphandlingen var olaglig. Ärendet är nu hos Högsta förvaltningsdomstolen.

Färdcentralen som ska samordna färdtjänst för cirka 8 500 personer i västra Nyland har stött på patrull. Starten skjuts upp till årsskiftet. I Kyrkslätt jobbar politiker för att komma ur samarbetet.

En ny regional färdcentral som ska ordna och förmedla färdtjänster har planerats sedan 2018. I samarbetet är det tänkt att C10-kommunerna Hangö, Raseborg, Ingå, Lojo, Sjundeå, Kyrkslätt, Vichtis, Högfors, Grankulla och Esbo ska ingå. Esbo stad är projektets huvudman och har upphandlat färdtjänsterna för alla.

I januari i år valde Esbo FCG Smart Transportation att sköta den nya färdcentralen. Efter besvär av Taksi Helsinki hävde marknadsdomstolen dock Esbos upphandlingsbeslut i juni i år.

– Det finns misstankar om att Esbo stad och företaget hade fört diskussioner innan upphandlingen, säger Jukka Tammi.

Han är ordförande i Kyrkslätts grundtrygghetsnämnd och jobbar för att stoppa Kyrkslätts medverkan i färdcentralen. Då marknadsdomstolens beslut kom vaknade fler kommuner och började syna planerna, säger han.

Hot om vite

Marknadsdomstolen förbjöd Esbo att sluta avtal med bolaget med hot om vite på 750 000 euro. Dessutom ålades staden att ersätta Taksi Helsinkis rättegångskostnader på 15 000 euro plus ränta. Esbo förde frågan till Högsta förvaltningsdomstolen och kunde därför ingå ett tillfälligt avtal med FCG för att starta upp den nya färdcentralen redan i höst.

Den 15 oktober meddelade organisationen bakom färdcentralen dock att starten skjuts fram till december–januari. Projektet genomförs stegvis. Man hänvisar till upphandlingsprocessen och att det tagit längre tid än väntat att kontrollera inlämnade fordonsuppgifter och straffregisterutdrag.

– Det är en massiv process att jämföra bilarna, det handlar om 1 400 bilar, säger Esbo stads logistikchef Kari Sirviö, som ansvarar för all kommunal logistik i Esbo, dit också färdcentralen hör.

Klar åsikt i Kyrkslätt

Den 22 oktober då Kyrkslätts grundtrygghetsnämnd möttes var nämnden tydlig i sina dubier mot färdtjänstsamarbetet:

–Vi beslöt att våra tjänstemän åläggs att bereda alternativ genom att utreda om Kyrkslätt kan dra sig ur det tillfälliga avtal som Esbo och FCG slutit. Under beredningen ska tjänstemännen diskutera med de andra kommunerna och städerna. Vi vill också att ekonomiska och andra risker utreds och presenteras för nämnden. Därtill ska tjänstemännen utreda om vi kan upphandla färdtjänsten själva. Vi beslöt att Kyrkslätt tills vidare inte undertecknar samarbetsavtalet, säger Jukka Tammi.

Kyrkslätt är inte ensam om sina tvivel, säger han.

– Också samkommunen Karviainen, det vill säga Vichtis och Högfors, har bordlagt ärendet. Jag har dessutom förstått att även Grankulla, som ju finns mitt i Esbo, har betänkligheter, säger Tammi.

Han är övertygad om att Kyrkslätt inte behöver färdcentralen.

–Vi har ett utmärkt fungerande färdtjänstssystem. Jag tvivlar på att samarbetet kring färdcentralen skulle göra färdtjänsterna billigare eller bättre för oss. Och det är ju inte bara vi som reagerat starkt mot planerna på en gemensam färdcentral. Det har även klienter och taxiförare gjort, säger Tammi.

Aktuellt överallt

Då Kyrkslätts grundtrygghetsnämnd möts nästa gång den 10 december förväntar man sig svar från tjänstemännen på det nämnden efterfrågade den 22 oktober. I Sjundeå får grundtrygghetsnämnden besök av ansvarspersoner vid den nya färdcentralen på sitt möte den 18 november.

– Vi får information om hur läget med färdcentralen ser ut just nu, säger Sjundeås grundtrygghetschef

Cathrinne Wetterstrand.

Sjundeå har inga planer på att dra sig ur samarbetet, säger Wetterstrand. Sjundeå har i egenskap av anordnare av socialtjänster för Ingå godkänt samarbetsavtalet för båda kommunerna.

I Ingå möts grundtrygghetsnämnden den 26 november. Ett utlåtande från handikapprådet om den planerade färdcentralen ska diskuteras och behandlas. Ingås tf grundtrygghetschef Pilvi Österman berättar att handikapprådet har uttryckt oro för de små kommunernas behov och utgångsläge.

– Handikapprådet pekar på att det vore viktigt att anordnaren som är en stor stad inte glömmer de aspekter som en liten kommun framför eller faktorer som är utmaningar i en liten kommun, säger Österman.

Det finns också oro för om det kommer finnas tillräckligt med bilar för färdtjänst i Ingå då det redan nu kan vara en utmaning att få en taxi, säger hon.

Också Hangös grundtrygghetsnämnd ska få färsk information om

färdcentralen inom kort. Nämndens nästa möte hålls den 12 november.

–Det som vi vet redan nu är att Hangö inte kommer med i samarbetet i december utan att det blir senare, säger äldreomsorgschef Le

ena Hytti.

I Raseborg har inga beslut om att gå med i färdcentralen ännu fattats, uppger socialservicechef Mikaela

Heinonen-Lindholm. Följaktligen finns inte heller några datum för när färdcentralen kan tänkas komma i gång i Raseborg. Social- och hälsovårdsnämnden möts nästa gång den 5 november, då behandlas avtalet om samarbetet kring färdcentralen inte, uppger Heinonen-Lindholm. Nämndens därpå följande möte är den 10 december. Ett skilt tillfälle för att informera nämnden om färdcentralen ska ordnas.

Kari Sirviö, måste upphandlingen göras om ifall kommuner drar sig ur nu?

– Nej, färdcentralen och upphandlingen påverkas inte fast någon drar sig ur.

Finns det tillräckligt många bilar i de mindre kommunerna såsom Hangö och Raseborg?

– Det finns en risk att de är för få. Det finns 40 bilar i Esbo, tre i Kyrkslätt och Hangö och Raseborg delar på två. Det här gäller dagtid, nattkörorna är en utmaning.

De så kallade dagbilarna kör mellan klockan 6 och 21, men endast turer som färdcentralen anvisar dem. För bilarna får ägarna ett fast pris per dag plus start- och kilometerpeng. För dagstrafiken anlitas 47 bilar. Därutöver ska centralen anlita drygt 520 fordon som ska köra de turer dagbilarna inte hinner med, säger Sirviö.

Kan Hangö och Raseborg kräva fler bilar än de två gemensamma för dagstrafiken?

– Visst kan de kräva fler, fast tio om de vill, men då kostar det mer för kommunerna, säger Sirviö.