Handbollen ska växa i Finland
Då Handbollförbundet valde ny ordförande i helgen efter Jari Henttonen var det något av en outsider som gick segrande ur kampen. Jari Laine har visserligen en gedigen bakgrund som spelare, men han har inte haft någon kontinuerlig kontakt med grenen under de senaste åren.
Handbollen är en rätt liten gren i Finland och kretsarna är små. Med tanke på det kan det vara välkommet att få in nya tankar, krafter och resurser i sporten.
– Det kan säkert vara bra med ett par nya ögon som ser på handbollen. Jag tar mig an uppdraget med öppet sinne, säger Laine
Han avslutade sin spelarkarriär på 90-talet och ser att både grenen och förbundet gjort enorma framsteg sedan dess.
– Det är betydligt mera fart och underhållning i spelet i dag och handbollen är väldigt mycket bättre, säger han.
– Också förbundet är på en helt annan nivå nu. Det finns klara utvecklingsstigar för spelare, vilket gör att de kan satsa på en internationell karriär. Också föreningsverksamheten är aktiv också om den inte haft en betydande tillväxt.
Han säger att en av förbundets viktigaste uppgifter är att se till att föreningarna mår bra och att de kan erbjuda meningsfull och kvalitativ verksamhet för sina medlemmar. Och det är just på gräsrotsnivån som fokus ska ligga då förbundet under Laines ledning ska växa.
Växa på redan existerande orter
Under de senaste årtiondena har det med jämna mellanrum blossat upp diskussioner i Handbollsfinland att grenen borde försöka få fotfäste på nya orter. I dagens läge är handbollen en liten gren som främst utövas längs kusten i de svenskspråkiga områdena. Riihimäki är undantaget som bekräftar regeln, men norr om Cocks hemstad är handbollskartan tom.
Försök att etablera handbollen i Tammerfors och Österbotten har inte lyckats. Laine ställer sig aningen tveksam till att försöka få grenen att växa genom att försöka erövra nya geografiska områden.
– Området handbollen just nu finns på täcker över halva den finländska befolkningen, så jag ser att vi som gren kan växa utan att försöka hitta nya orter, säger Laine.
– För att grenen ska få fotfäste på nya orter krävs väldigt mycket. Det behövs grenkunskap och brinnande intresse av de personer som ska starta upp verksamheten.
Laine ser en större tillväxtpotential på de redan existerande handbollsområdena.
– Vi måste få med fler unga i verksamheten och kunna erbjuda dem kvalitativ träning och verksamhet. Det i sin tur kräver att vi har kunniga och motiverade tränare och ledare som tar hand om de unga som kommer till handbollen, säger han.
Han lyfter fram handbollsakademin och högstadielägren som viktiga delar av förbundets verksamhet som gör att spelarna får bättre förutsättningar att nå framgång.
Starkt ledarskap
I Jari Laine får Handbollförbundet och finländsk handboll en stark ledare med starka värderingar. Laine är van vid styrelsejobb och han har sedan 2018 fungerat som styrelseordförande för Nuorisosäätiö.
– Jag står för och tar med mig bra förvaltning, samarbetsförmåga och öppenhet till handbollen, slår han fast.
Dessutom har Laine, också om han själv inte vill lyfta fram det, bra kontakter inom näringslivet vilket givetvis är välkommet i en värld där idrotten kämpar med begränsade resurser.
Tvåspråkigheten en rikedom
Handbollen har ett starkt fotfäste i Svenskfinland och har ofta kallats för ”den finlandssvenska sporten”. I många klubbar sker verksamheten på svenska och en stor del av utövarna har svenska som modersmål.
Ändå har det under åren funnits krafter inom handbollen som försökt förfinska grenen och ofta har förbundets kommunikation utåt skett enbart på finska. Det verkar ha funnits en förhoppning om att kunna växa som sport genom att göra sig av med den svenskspråkiga stämpeln.
Laine ser på handbollens starka tvåspråkighet som något positivt.
– Finland är ett litet land i Norden och allt språkkunnande är en rikedom. Jag ser tvåspråkigheten i handbollen som en möjlighet och som något enbart positivt, säger han.
– Vi ska uppmuntra jämställdhet, mångkulturalitet och mångfald och det ska ses som en styrka och en rikedom.