Lappar på gravar väcker diskussion
Lapp efter lapp med en uppmaning om att ställa i ordning graven fångar ögat då man går på Nya begravningsplatsen i Hangö. Uppmaningen finns på många av de äldre gravarna på vänster sida om mittgången från porten sett. Dryga sexhundra lappar har i skrivande stund satts ut. Det gäller gravar som ingen längre ser till och som är i akut behov av skötsel. Enligt texten på lappen ska den märkta graven iordningställas inom ett år, i annat fall återgår gravplatsen till församlingen och kan återanvändas.
En som reagerat på de många lapparna är Birgitta Ekström-Söderlund, numera pensionerad museichef vid Hangö stad. Hon säger sig ha förståelse för att det kan finnas ett behov av att återanvända platser som ingen anhörig längre besöker.
– Men samtidigt omfattar kyrkogården väldigt mycket kulturhistoria. Bland de gravar som nu märkts ut finns många stora, fina gravmonument. Man kan från dem se olika skeden i historien, säger hon.
Hon omnämner att flera av stenarna till exempel kommer från Hangö Granit. Granitfabriken tillverkade bland annat fasader för byggnader i Helsingfors och minnesmärken i Ryssland, men även gravstenar.
– Gravstenarna gick också på export till bland annat Amerika till finländare som emigrerat dit, säger Birgitta Ekström-Söderlund.
Frivilliga krafter
Hon brukar besöka begravningsplatsen varje vecka och kan bekräfta att det är många gravar som lämnats vind för våg. Hon har diskuterat ärendet med bekanta och insett att gravfrågor väcker väldigt olika känslor; en del tar det ganska prosaiskt, andra blir mer känslosamma.
– Personligen tycker jag att vi borde ta en diskussion om gravarnas historiska värde. Finns det ett sätt att återanvända gravarna, men ändå bevara de kulturhistoriskt värdefullaste gravstenarna? säger hon.
Det finns församlingar där man löst problematiken genom att inte bara återanvända gravplatsen, utan också gravstenen. Man vänder helt enkelt på gravstenen och gör nya graveringar på det som tidigare var stenens baksida.
– Det kunde vara en lösning, men jag vet att det finns de som absolut inte kan tänka sig att återanvända en gravsten. En grav är förstås något högst personligt och man vill kanske inte bli påmind om att andra tidigare begravts där, säger hon.
Klagomål om ett ovårdat helhetsintryck har lett till att hundratals gravar fått en lapp med åtgärdsuppmaning. Många av gravarna är gamla, stora gravar som utgör viktig lokalhistoria.
Ett annat tillvägagångssätt kunde vara att bevara de gamla stenarna på något annat ställe på kyrkogården, exempelvis längs med staketet. Detta är också ett beprövat sätt.
– Några klara lösningar har jag inte, utan jag vill främst att vi för en diskussion om det här. Hur skulle det exempelvis vara med en grupp frivilliga som kunde hjälpa till och rensa fram gravar som växt igen, föreslår hon.
Klagomål har kommit in
Församlingsträdgårdsmästare Leif
Halén berättar att bakgrunden till de många märkta gravarna är att det kommit in klagomål om ovårdade gravar, att de ger ett dåligt helhetsintryck.
– Vi hoppas att folk ska reagera och skrida till åtgärder. Vissa har redan agerat, säger Halén.
Det är inte bristen på gravplatser som är den springande punkten till att lapparna kommit upp, utan just skötselfrågan. Leif Halén säger att han medvetet lagt lappar även på gravar till kulturhistoriskt viktiga personer.
– Vi vill väcka en diskussion om vad vi ska göra så att de här gravarna inte glöms bort. Det är ju egentligen en skam att de är i det skick de är.
Hittills har man satt ut lappar på Nya begravningsplatsen och på Lappvik begravningsplats, men Gamla begravningsplatsen står ännu på tur.
Stiftelse lösningen?
I Hangö finns i dagsläget varken så kallade för alltid-gravar vars skötselkontrakt fortgår utan slutdatum eller kulturskyddade gravar, vilket förekommer i vissa församlingar. Leif Halén uppskattar att det kunde finnas mellan 20-50 gravar som skulle förtjäna att få en kulturmärkning, lite beroende på hur strikt man gör urvalet. Han är i princip inte emot en idé om frivilliga som kunde hjälpa till med skötseln, men vissa av gravarna kräver yrkeskunniga insatser, såsom grav- och kantstensarbeten. Halén föreslår att man utreder om man kunde grunda en stiftelse som skulle ta sig an uppgiften att iordningsställa vissa gravar som är kulturhistoriskt viktiga.
– Det handlar om ganska stora summor, så jag betvivlar att Hangö stad eller församlingen vill ta den kostnaden, säger han och exemplifierar att ett femårigt skötselavtal kan uppgå till tusen euro.
Han tycker också att det skulle vara fint om någon lokalhistoriker skulle intressera sig för att göra en liten handbok över de historiska gravar och minnesmärken det finns på begravningsplatserna i Hangö.
Ett år tid för åtgärder
Anhöriga till de gravar som märkts ut har ett år tid på sig att åtgärda dem. Exakt vad som händer efter det behöver ännu diskuteras, tycker Leif Halén. Man har från tidigare en praxis som innebär att stenar som fallit samlas ihop och märks med en åtgärdsuppmaning, som ibland följs och ibland inte, ifall anhöriga inte finns.
– Som nästa kommer de här stenarna att placeras i skogspartiet invid begravningsplatsen, men så att bara ryggen syns, inte själva ingraveringarna, förklarar Leif Halén.
Han är väl medveten om att lapparna väckt diskussion och att en del varit väldigt kritiska till det. Men han välkomnar diskussionen och hoppas att den resulterar i något bra och konkret.