Två starka språk även i framtiden

Invånarna vill ha vård på svenska. För det finns det nya verktyg.

För andra året i rad blev självständighetsdagens fest på presidentslottet inställd. Finska folket fick hemma i tv-sofforna ändå följa en direktsändning från slottet med livemusik, intervjuer med presidentparet och vardagshjältar – dem som presidenten i år vill uppmärksamma. Precis som i fjol hade Yle lyckats skapa en fungerande tvåspråkig sändning. Programledarna bytte ledigt mellan finska och svenska och man hade svenskspråkiga medverkande i sändningen.

Sändningen är ett bra exempel på en levande och fungerande tvåspråkighet i vårt land. En dylik sändning bidrar förhoppningsvis till ett bättre språkklimat.

Det är en av sakerna man vill uppnå med den nya nationalspråksstrategin.

Förra veckan godkände statsrådet en ny nationalspråksstrategi. Det är den andra i ordningen för vårt land. Den förra strategin var nio år gammal. Uppgörande av en ny strategi finns inskrivet i regeringsprogrammet.

Alla som var intresserade kunde delta eller ge bidrag till strategiarbetet. Det har skett bland annat med hjälp av frivilligorganisationer och så har alla kunnat säga sin åsikt på sajten Dinåsikt.fi.

Ett tema som kom fram vid arbetet med strategin var tillgången till service på eget språk. Det här gällde i synnerhet vårdtjänster. Då det gäller vård känner man sig ofta i en sårbar eller utsatt situation. Då är det extra viktigt att få service på sitt eget modersmål. Om ett år överförs vården till de nya välfärdsområdena. Det finns en befogad oro för hur man ska kunna garantera vård på svenska även i framtiden, då det redan nu kan vara svårt inom vissa områden. Välfärdsområdena ska börja använda de verktyg som Kommunförbundet och Folktinget har utarbetat för att garantera att de svenskspråkiga får vård på sitt modersmål.

För tio år sedan då den första nationalspråksstrategin skapades såg myndigheternas service helt annorlunda ut. Då kunde du gå in hos Folkpensionsanstalten, skattebyrån eller hos polisen för att sköta dina ärenden. I dag vill man att befolkningen sköter de flesta ärenden med myndigheter digitalt. Här stöter vi svenskspråkiga fortfarande på byråkratiska och stela formuleringar, som nästan kan vara obegripliga. Här behöver översättningarna från ursprungsspråket finskan förbättras. Man ska uppdatera lagstiftningen så att den också gäller digitala tjänster.

Ett viktigt mål i strategin är också att säkerställa tillgången på språkkunnig arbetskraft. Ett förslag för att stärka det här är att öka timresurserna för undervisning i det andra inhemska språket i årskurserna sju till nio. Det här ett viktigt förslag som förhoppningsvis stärker elevernas intresse för att läsa svenska och även skriva svenska i studentskrivningarna. Man behöver stärka kunskaperna i svenska bland statliga tjänstemän. År 2017 hade knappt 4 procent av dem svenska som modersmål medan 95 procent hade finska som modersmål.

I strategin lyfter man också fram att svensk- och finskspråkiga skolor kunde samarbeta för att sänka tröskeln för att umgås på ett naturligt sätt över språkgränserna. Den här typen av vänskolesamarbete finns redan och det är bra om den ytterligare förstärks.

Den nya strategin innehåller totalt 62 åtgärder för att stärka finskans och svenskans ställning i Finland. Huvudansvaret för att strategin förverkligas ligger förstås hos de olika ministerierna och myndigheterna. Nu behövs det politisk vilja för att förverkliga strategin så att det inte bara blir i festtal man talar och värnar om en fungerande tvåspråkighet.