Över tusen Ingåbor fick överraskande brev – är delägare i en och samma holme
Drygt 1 600 fastighetsägare i Ingå har fått post av Lantmäteriverket som upplyser om att mottagaren äger en del av en holme med vattenområde i kommunen. Myndigheten vill få sina papper skick och har under ett års tid utrett ägarandelarna, i vissa fall äga
Kommunstyrelsen ordförande i Ingå, Henrik Wickström och hans föräldrar, fick i veckan post av Lantmäteriverket. Wickström uppmärksammar brevet i ett inlägg på Facebook där han berättar att familjen äger en del av en holme i Ingå skärgård, vilket de inte känt till tidigare.
Tillhör en stor del av Ingåborna
”Vi har aldrig varit medvetna om detta. Måste medge att vi inte vet exakt hur det här hamnat hos oss, men tydligen är det förknippat med vår gård i Täkter. Det verkar finnas flera (läs en massa) ägare, typ en stor del av Ingåborna”, skriver Wickström i det uppmärksammade inlägget där åtskilliga personer med Ingåkoppling berättar att de också har råkat ut för samma sak.
Vissa kommenterar att nästa steg blir att skattebjörnen tar kontakt, medan andra föreslår att holmen kunde göras till Ingåbornas semesteroas med rätt till två dagars vistelse vart tionde år (eftersom delägarna är så många).
Brevet är en kallelse till lantmäteriförrättning som hålls i Ingå församlingshem den 23 november och den 7 december.
Avsändaren, lantmäteriingenjör Hannu Kiviluoto på Lantmäteriverkets kontor i Lojo, om upplyser om vad saken egentligen gäller:
Ingå har 5 400 invånare och i kommunen finns 6 300 fastigheter. Var fjärde fastighet i kommunen, drygt 1 400 fastigheter, är delägare i vattenområdet på 25 hektar och markområdet på 5,3 hektar på Lilla Ångestö i Ingå ytterskärgård.
Sedan början av 2000-talet har Lantmäteriverket utrett delägarna i alla samfällda områden i hela landet. De flesta var slutförda år 2015. Men sedan dess har de mest komplicerade fallen utretts och till den kategorin hör fallet med Lingonholmen i Ingå.
Styckningar från storskiftet och senare
Efter det här blev Lantmäteriverket tvunget att gå igenom alla styckningar som gjorts i kommunen.
Utifrån gamla dokument har en tjänsteman på myndigheten utrett vilken fastighet som är berättigad till vilken andel i ett års tid. På 1990-talet fastställdes vissa delägare i området byvis. Men jobbet blev oavslutat. Därför har Lantmäteriverket den här gången i en del fall utrett styckningar i Ingå ända sedan storskiftet.
Storskiftet var ett ägoskifte av mark på landsbygden som ersatte de tidigare tegskiftade enheterna med sammanhängande ägor. Jordreformen inleddes i Finland på 1760-talet.
– Nästan alla 85 byar i Ingå var ursprungligen delägare i området. Vid slutet av 1800-talet fanns oftast mellan en till fem hemman per by som hade andelar i allmänningen på Lingonholmen. Men i takt med att åren gick och gårdarna styckades, kom allt fler att bli delägare, förklarar Kiviluoto.
Skattebjörnen torde inte vakna
Många brevmottagare befarar nu att skattmasen blir nästa myndighet i turen att kontakta dem. Skräckscenariot är om det kommer en retroaktiv faktura på obetald fastighetsskatt sedan urminnes tider.
Men lugn, bara lugn: Hannu Kiviluoto har åtminstone inte hört att Skatteverket skulle ha intresserat sig för samfällt ägda områden där andelarna är obetydligt små. Brevmottagarna äger i huvudsak andelar på 0,001 eller 0,002 procent av mark- och vattenområdet.
Vilka fördelar kan då personerna som nu blivit medvetna om sina tidigare okända ägor ha?
Nätfiske kräver som känt vattenägarens tillstånd. Men Lantmäteriverket ger inte grönt ljus för att alla 1 400 delägare lägger ut sina nät i vattnet nästa sommar.
– Jag tar inte ställning i fiskerättsfrågor. Jag har inte heller kännedom om det redan finns någon form av fiskelag som säljer nätfiskerätter i området, säger Kiviluoto.
Allemansrätten ger redan nu folk rätt att röra sig på holmen, förutsatt att det inte stör dem som äger stugor på granntomterna. För att göra upp eld krävs markägarens lov. Eventuellt kan delägarna i det samfällda området resonera att de har rätt att anlägga en liten brasa för korvgrillning, förutsatt att det inte råder varning för skogsbrand.
Den 23 november då delägarna kallats till förrättningsmöte i Ingå, finns Hannu Kiviluoto på plats. Delägarna behöver inte infinna sig vid mötet, men ges en chans att meddela om det finns brister i de omsorgsfulla kalkyler som Lantmäteriverket har gjort. Vid mötet därpå, den 7 december, ska delägarförteckningen fastställas.
ƣ
Nästan alla 85 byar i Ingå var ursprungligen delägare i området. Vid slutet av 1800-talet fanns oftast mellan en till fem hemman per by som hade andelar i allmänningen på Lingonholmen. Men i takt med att åren gick och gårdarna styckades, kom allt fler att bli delägare.
Hannu Kiviluoto lantmäteriingenjör