Daghemmen är nästa krishärd
Sjukskötare, närvårdare, lärare, daghemspersonal – listan blir allt längre på på yrkesgrupper det råder brist på. För att föräldrarna ska kunna jobba måste de kunna lita på att daghemmen är öppna.
Redan vid dagisstarten i höstas kom det larmrapporter från huvudstadregionen. Daghem tvingades stänga tillfälligt eller förkorta sina öppettider på grund av katastrofal brist på personal inom småbarnspedagogiken. Helsingfors har uppmanat föräldrar, som är hemma med yngre barn, att också hålla dagisbarnen hemma.
Så här har det pågått hela hösten, personalen tryter och vikarierna räcker inte till.
För föräldrarna och barnen betyder det här en otrygg tillvaro. Är dagiset öppet, finns där personal, kan föräldrarna jobba hela dagen eller måste de rycka ut tidigare och hämta barnen? För barnen är det otryggt då personalen byts ofta och de har även varit tvungna att byta daghem om det egna daghemmet varit stängt.
Det är en ohållbar situation som uppstått. I början av veckan kallade Helsingfors, Esbo och Vanda till pressträff om personalbristen inom småbarnspedagogiken. Man förutspår att situationen kommer att bli ännu svårare. Man vädjar till staten om att det behövs fler studieplatser för att utbilda personal inom småbarnspedagogiken.
Personalbrist inom olika yrkeskårer brukar komma med fördröjning till regionerna. Men faktum är att bristen på personal inom småbarnspedagogiken redan nått Västnyland. Ingå är den kommun som är hårdast drabbad medan Hangö och Sjundeå har det bäst förspänt. I Ingå och Raseborg har man varit tvungen att förkorta öppettider på daghemsavdelningar. I konsekvensen namn borde då föräldrarna få en lägre daghemsavgift vilket man funderar på i Raseborg. I Hangö är det kutym.
Precis som kommunerna i huvudstadregionen har de västnyländska kommunerna infört åtgärder för att få personal på jobb. Man satsar eller har satsat på arbetskläka der till personalen, studieledighet, arbetshandledning och bonus.
Konkreta satsningar som arbetskläder, studieledighet och arbetshandledning är naturliga saker som borde finnas även då det inte krisar till sig. Däremot ska en bonus på lönen ses som en tillfällig åtgärd. Då det gäller lönen för personal inom småbarnspedagogiken behöver den göras konkurrenskraftig. Precis som då det gäller vårdpersonal är det här ett kvinnodominerat yrke.
Den senaste yrkesbarometern som publicerades i höstas visar att det råder störst personalbrist inom bland annat inom vårdyrken, småbarnspedagogik och speciallärare.
Då personalbristen är ett faktum tar det tid att lösa den. Nya utbildningar är på gång. Axxell har sedan tidigare barnledarutbilning för vuxna och i vår kan unga som vill bli barnledare söka till en ny utbildning. Axxell säger att utbildningen är ett försök för att bidra till att avhjälpa bristen på personal. Även på högskolenivå satsar man på oliutbildningar för att få behörig personal inom småbarnspedagogiken.
I bakgrunden finns också en lagförändring som förutsätter att år 2030 är merparten av den personal som jobbar på daghem högskoleutbildad.
All satsning på olika utbildningar och inom olika delar av landet är bra. Men problemet är bara att utbildningsplatserna inte fylls. Det här trots att en examen ger ett säkert jobb.
Då ligger problemet någon annanstans. Vad är det som gör att jobbet inte lockar? Är det vardagen med stora barngrupper, är det lönen, är det personaldimensioneringen? Det här måste utredas på nationell nivå.
Så som läget är nu är det uppenbart att personalen är på väg mot samma öde som vårdarna. På grund av personalbrist så kan man inte gör sitt jobb så bra som möjligt.
Det här blir ett samhällsproblem om föräldrarna abrupt meddelar sin arbetsgivare att de måste hämta barnen från dagis tidigare. Det blir en ond spiral då föräldrarna inte kan koncentrera sig till fullo på sina jobb. Barnen går förstås alltid först men vi måste kunna lita på att kommunala grundläggande tjänster som daghem fungerar. Det är grunden för att föräldrarna ska kunna jobba.
Att jobba på daghem är ett pedagogiskt och kreativt yrke. Det handlar om att lära små barn, som är mottagliga för nya färdigheter. Personalen ska förstås följa läroplanen men där finns rum för kreativitet med personlig touch.
Då vården vid årsskiftet flyttar över till välfärdsområdet blir bildningen, dit småbarnspedagogiken hör, den största kommunala sektorn. Kan kommunerna då tänka sig att satsa mer på den? Bra skolor och daghem är trumfkort då det gäller inflyttning.