Ljud högt, ljud fritt
För en dryg vecka sedan firades svenska dagen runt om i landet. En viktig flaggdag, då svenska språket i Finland och hela den finlandssvenska kulturen uppmärksammas. För mig är svenska dagen en symbol för vår rätt att tala svenska i Finland, men samtidigt vill jag se dagen som en nationell festdag där det tvåspråkiga Finland firas. Våra båda nationalspråk ska ses som en tillgång och det är en rikedom att få bo i ett land där två språkliga kulturer möts och berikar varandra. Det här gäller också i en bredare betydelse. Det är en rikedom att vi i vardagen har olika kulturer och språkgrupper. Morgondagen är alltmer mångkulturell och det är viktigt att vi välkomnar alla dem som vill ta del av vårt gemensamma kulturarv.
Tyvärr inser inte alla vilken rikedom vårt andra inhemska språk är. Det är ytterst tråkigt att det finns krafter som vill göra vårt land enspråkigt och monokulturellt. Jag är ändå fast övertygad om att de här utgör en liten, men tyvärr ibland ljudlig, minoritet. De som säger att majoritetens språkliga identifiering och självbild lider av att andra lär sig flera språk, de har nog en mycket dåligt självkänsla. Jag har sv
årt att tro att det i grunden är orsaken. Jag ser det som ett angrepp på svenskan i vårt land därför är det helt oacceptabelt och bör fördömas.
För cirka ett år sedan godkände regeringen nationalspråksstrategin, den andra i ordningen. Målet för nationalspråksstrategin är att säkerställa att det även i fortsättningen finns två levande nationalspråk i Finland. För finskans del vill man förhindra att språket i vardagen trängs ut närmast av engelskan och för svenskans del är målet att bevara dess livskraft och att trygga tillgången till svenskspråkig service.
Nämnas kan också att i somras godkändes ett språkpolitiskt program för de övriga inhemska språken än nationalspråken, främst de samiska språken, romani, karelska och teckenspråken.
Det svenska språket är en hörnsten då vi bygger broar till det övriga Norden. Samtidigt är det naturligtvis inte endast vi svenskspråkiga som ska delta i samarbetet. Det nordiska samarbetet berikar och det är viktigt att det frodas på alla nivåer, också på gräsrotsnivå i såväl arbetslivet som inom fritidsverksamhet. Vi har en lång gemensam historia, liknande samhällen och samstämda värderingar och det är Norden som är Finlands referensram i de flesta sammanhang. Kunskaper i svenska ger klara fördelar i kontakten mellan de nordiska länderna och öppnar många dörrar. Samtidigt som vi firade Svenska veckan hade Nordiska rådet sin 74:e session i Helsingfors där ministrar och parlamentariker från alla nordiska länder och självstyrande områden samlades. Under sessionen talades alla de nordiska språken och även många av de finska ledamöterna talade svenska, en del mera och andra mindre flytande. Som alltid med språk är det inte nivån på kunskapen som nödvändigtvis är den viktiga. Det att man bemödar sig belönas ofta genom en mer personlig kontakt.
Finlands två nationalspråk gör oss till ett rikare land och det behöver vi värna om. Svenskan behöver även i fortsättningen få ljuda högt och fritt i vårt land och alla ska få känna sig trygga då de talar sitt modersmål.
ƣ
Finlands två nationalspråk gör oss till ett rikare land och det behöver vi värna om. Svenskan behöver även i fortsättningen få ljuda högt och fritt i vårt land och alla ska få känna sig trygga då de talar sitt modersmål.