Gröna och SDP missnöjda med välfärdens budgetförslag

Västra Nylands välfärdsområde har ett förslag till budget för år 2023 – men fullmäktigegrupperna är långt ifrån eniga om slutresultatet. Endast fyra partier ingår i överenskommelsen kring budgetförslaget.

Budgetförhandlingarna inom Västra Nylands välfärdsområde är slutförda. I överenskommelsen om budgetförslaget ingår SFP, Samlingspartiet, Centern och Rörelse Nu. Övriga partier valde stå utanför överenskommelsen och lämnade förhandlingarna.

De årliga nettoutgifterna för social- och hälsovården samt räddningsverket i Västra Nylands välfärdsområde är cirka 1 734 miljoner euro i det budgetförslag som nu går till välfärdsområdesstyrelsen. Underskottet ligger på 60 miljoner.

Jämfört med välfärdsområdesdirektören Sanna Svahns budgetförslag ökar utgifterna i fullmäktigegruppernas förslag med totalt 6,7 miljoner euro.

”Redan utsatta får lida”

De gröna hörde till dem som lämnade budgetförhandlingarna. Partiet anser att det inte är acceptabelt att gå åt närståendevårdare och personer med funktionshinder. De gröna upplevde att majoriteten, det vill säga de fyra partier som kom överens om förslaget, inte hade någon flexibilitet i frågor som rörde utkomsten för de här grupperna.

Även de föreslagna höjningarna av hemvårdsavgifterna skulle bli orimligt höga för en del invånare i Västnyland, anser De gröna. Avgiftshöjningen drabbar i synnerhet Esbo, Grankulla och Kyrkslätt, skriver De gröna i ett pressmeddelande.

– Välfärdsområdets ekonomiska situation är ansträngd, men att utverka inbesparingar på bekostnad av närståendevårdare, funktionshindrade och äldre är inte hållbart. Oenigheten handlade om summor som är små ur helhetsperspektiv men mycket betydande för den enskilda människan. Frågan hade kunnat lösas om det funnits politisk vilja till det, säger Henna Partanen, ordförande för De grönas fullmäktigegrupp.

SDP är inne på samma linje. Partiet upplever i likhet med De gröna att välfärdsområdet genom budgetförslaget straffar närståendevårdare, seniorer och personer med funktionshinder. Det kan SDP inte godkänna.

Lojobon Joona Räsänen, ordförande för SDP:s fullmäktigegrupp i välfärdsområdet, säger att det var en tröskelfråga för socialdemokraterna att hitta en lösning där de mest utsatta får det adekvata stöd de behöver. Partiet föreslog bland annat att stödet till närståendevårdare höjs så att alla når samma nivå som i Esbo.

– Att Samlingspartiet inte accepterade vår utgångspunkt är sorgligt och obegripligt ur invånarnas perspektiv, säger han.

”Svårt hitta balans”

Ingåbon Henrik Wickström, ordförande för SFP:s fullmäktigegrupp, försvarar budgetförslaget. Han har deltagit i budgetförhandlingarna och säger att förslaget bygger på att inga stora förändringar sker i välfärdsområdets verksamhet nästa år. Fokus ligger på att trygga de befintliga tjänsterna i brytningsskedet.

Budgetförhandlingarna har inte varit lätta:

– Det har varit svårt att lösa utmaningarna kring att hitta en balans i vårdavgifterna då nivåerna varit olika i alla kommuner, säger Wickström.

Han tycker det är tråkigt att inte fler grupper ville vara med i överenskommelsen.

– Som parti ville vi inom SFP hitta kompromisser och försöka hitta en modell som De gröna och SDP hade kunnat acceptera. Det är tråkigt att de vill skapa motsättningar inom regionen, säger Wickström.

Och visst, De gröna och SDP har rätt – vårdavgifterna stiger i Esbo, Grankulla och Kyrkslätt, säger han.

– Men vi ville inte vill gå in för att skära i närservicen såsom i hälsovårdscentralerna i Hangö, Raseborg, Ingå och Sjundeå. Några chockhöjningar är det ändå inte för Esbo, Grankulla och Kyrkslätt. Tvärtom har vi till och med mildrat tjänstemännens förslag.

För många sjunker hemvårdsavgiften jämfört med i dag:

– För dem som bor i Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå, Högfors,

Vichtis och Lojo och får 20 timmar hemvård per vecka sjunker hemvårdsavgiften med ungefär 110 euro per månad, men det grundar sig på individuell bedömning och kan variera, säger Wickström.

Harmonisering även för närståendevårdare

Ersättningen till de närståendevårdare som sköter anhöriga med stort vårdbehov stiger markant i Raseborg, enligt förslaget i överenskommelsen.

I dagsläget har de tre olika ersättningsnivåerna för närståendevård i Raseborg varit 423,61 euro, 573,44 euro och 847,22 euro. I nästa år är de 423,61 euro, 840 euro respektive 1 474,98 euro. Det innebär att den högsta ersättningen stiger med drygt 620 euro i månaden och den nästhögsta med drygt 260 euro.

– Också i Ingå, Hangö och Sjundeå blir det en ökning för många. Även här grundas det på individuell bedömning, säger Wickström.

Nu ska även direktiven för vem som hör till vilken klass ses över.

Mer pengar för vård på svenska

Wickström är nöjd med att svenskspråkig service får mer pengar i det förslag som de fyra fullmäktigegrupperna för fram, närmare bestämt 100 000 euro mer, samt att HUS-sammanslutningen enligt förslaget får 3,3 miljoner euro.

– Vi kunde inte acceptera andra politikers förslag att inte ge HUS pengar. Nu får vi mer anslag till att förbättra den svenska servicen, vilket är viktigt.

Han gläds också över att mer pengar anvisas för att avveckla vårdköer inom välfärdsområdet. Det ska ske med hjälp av servicesedlar till ett värde av 800 000 euro.

Budgetförslaget behandlas i välfärdsområdets styrelse den 28 november och i fullmäktige den 30 november. Fullmäktige fattar det slutliga beslutet om budgeten den 13 december.