Nya krafter fick förtroende i församlingsvalet
Församlingsvalet banade väg för flera nykomlingar i Västnyland. En hjärtefråga för många är att göra kyrkan meningsfull också för yngre församlingsmedlemmar. ”Om du är mellan 20 och 60 år och inte har barn finns där inget för dig”, säger Staffan Björklund
Av de västnyländska församlingarna har Ingå församling lyckats få med flest nya ledamöter i församlingsvalet. Hela åtta av de femton medlemmarna i kyrkofullmäktige i Ingå är nya. En av dem, journalisten Maria Wasström-Sarkola, fick dessutom mest röster av alla kandidater. Den grundläggande orsaken till att hon ställde upp i valet var att hon inte ville se ännu ett sämjoval i sin församling.
– Det fanns en uppenbar risk att det inte alls blir val, och det tyckte jag var slött. Jag var redan irriterad på det för fyra år sedan då det blev sämjoval, och då gav jag feedback om det till församlingen. Sen var det ju inte så lätt att tacka nej när jag blev tillfrågad den här gången, så jag tänkte att det nu är min tur att bära lite ansvar, säger Wasström-Sarkola.
– Jag har inte fört någon kampanj men jag försökt uppmana folk att rösta för jag tycker att valdeltagandet är skamlöst lågt. Om man inte ens ids gå och rösta ska man nog inte heller klaga och kritisera.
Wasström-Sarkola ser församlingen som en stor aktör i samhället, också utanför den religiösa sfären.
– Församlingen är till exempel en stor markägare i Ingå centrum och har genom det mycket makt och möjlighet att påverka. Den är involverad i många viktiga samhällsfunktioner, och vi får inte glömma bort den.
Själv ser hon sig inte som en aktiv församlingsmedlem men ändå är församlingen viktig för henne.
– Jag har alltid känt att jag är en del av gemenskapen och jag har alltid haft med församlingen att göra i perioder. Till stora högtider går vi i kyrkan och barnen har gått i församlingens eftis. Men tro – det känns väldigt privat, säger hon.
Känd kiropraktor från Karis kom in
Också Karis-Pojo svenska församling fick flera nya invalda. Ett nytt och något otippat namn i församlingsrådet är Karisprofilen Roger
Lönnberg, som till vardags jobbar som kiropraktor.
– Make Karis great again, säger han med ett skratt.
Hur kom du på att ställa upp?
Annika Pråhl
– Inte kom jag på det. ringde och ringde och ville att jag skulle ställa upp. Till sist sa jag ”nåja”. Jag vet inte alls vad det här går ut på. Jag var inte ens själv och röstade.
Annika Pråhl är vice ordförande i församlingsrådet och blev röstdrottning i årets val, där hon säkrade en plats i såväl församlingsrådet som gemensamma kyrkofullmäktige.
Roger Lönnberg säger att han kandiderade för att han är intresserad av ”de kulturella sakerna”. Han tror att hans långa erfarenhet inom föreningslivet i allmänhet och manskörer i synnerhet ska komma väl till pass.
På frågan om synen på tro i Valkompassen svarar du att ”situationen ändras under vår vandring”. Har du börjat tro på Gud nyligen, eller har du alltid gjort det?
– Nä, och inte gör jag det ännu heller. Men jag tycker att man ska höra till kyrkan om man vill bli begravd innanför muren.
Beredd att låta ena kyrkan kallna
Karis-Pojo svenska församling har två stora stenkyrkor att förvalta, den i Pojo och den i Karis. Roger Lönnberg är inte främmande för tanken på att skära ned på verksamheten i den ena av dem.
– Om det jobbar en person per ställe är det onödigt att värma upp båda byggnaderna.
En annan utmaning som inte gäller bara den lokala församlingen är hur kyrkan ska aktivera yngre personer. Här ser 68-åriga Lönnberg kulturen som en möjlig inkörsport.
– Man kan inte pracka på någon tro.
”Fruktansvärt hög medelålder”
Frågan ligger också nära hjärtat
för Karisbon Birgit Kvarnström. Precis som Lönnberg är hon en av de nya invalda i församlingsrådet på orten.
– Det är en fruktansvärt hög medelålder på oss invalda, säger 69-åriga Kvarnström.
– Jag har tänkt mycket på det. Församlingen har en aktiv roll i daghemmen och skolorna, efter skriftskolan blir ungdomarna
hjälpledare och det ordnas läger som Höstdagarna – det finns en aktivitet bland unga, men sedan försvinner de.
Kanske handlar det om att de går in i en mer hektisk del av sitt liv, spekulerar hon. Hon tror även att de förtroendevaldas uppdrag i församlingen uppfattas som byråkratiskt.
– Vi borde jobba på att de ska
känna sig välkomna. Det ska inte upplevas som att det är en inre krets som styr församlingen.
Vill ha tillbaka Kyrkpressen
Birgit Kvarnström är författare och pensionerad psykolog. Hon bestämde sig för att ställa upp i församlingsvalet efter att ha läst en artikel i VN där Holger Wickström efterlyste socialdemokratiska och obundna kandidater.
– Jag har sökt något nytt. Det ska bli intressant att snusa på en ny organisation. I församlingsrådet jobbar man närmast vardagen och verkligheten.
Något som också intresserar Kvarnström är förvaltningen av kyrkbyggnaderna. Dessutom skulle hon gärna se att Kyrkpressen började dimpa ned i brevlådan igen.
– Jag har saknat den. Med en så
dyr medlemsavgift tycker jag att vi kunde få en tidning.
”Finns stora utmaningar inom Karis-Pojo svenska församling”
Staffan Björklund från Karis är med god marginal yngst bland de invalda i Karis-Pojo svenska församling. Den 41-åriga stuvaren och familjefadern har tidigare suttit i församlingsrådet, men nu knep han också en stol i gemensamma kyrkofullmäktige.
Klädd i en munkjacka med församlingens logo sitter han med dottern Ida i famnen och funderar över varför förtroendeuppdragen i församlingen främst intresserar äldre. Han skriver under det Birgit Kvarnström säger om att församlingen tappar ungdomarna i slutet av tonåren.
– Efter konfirmationen kan du fortsätta som hjälpledare, men sedan tar det slut. Det är först när du får barn som församlingen igen har program att erbjuda. Om du är mellan 20 och 60 år och inte har barn finns där inget för dig, säger han.
Han vill att kyrkan ska vara öppen för alla, och att alla som kommer in genom kyrkdörrarna behandlas likvärdigt. Efter att i många år ha hoppat in och hjälpt till som vaktmästare i församlingen är han också mån om de anställdas välmående.
– Frågor som uppvärmningen av kyrkorna är bara pengamässiga grejer. Det finns stora utmaningar inom Karis-Pojo svenska församling, precis som den tidigare ungdomsarbetaren Birgitta Udd tog upp i sin avskedsintervju i VN. Allt är inte så bra som det verkar. Det här är något jag vill jobba för att förbättra.