Personalen ska beaktas bättre i välfärdsområdets beslutsfattande

Vid årsskiftet övergår social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendets tjänster från kommunernas till välfärdsområdets ansvar. Den historiska social- och hälsovårdsreformen förändrar åtminstone inte omedelbart invånarnas liv och tjänster i någon större utsträckning, men i västra Nyland omvälvs vardagen för 9 000 anställda. När det gäller arbetstagarna syns förändringen på grund av att social- och hälsovårdstjänsternas och räddningsväsendets arbetstagare övergår från sin nuvarande kommunala arbetsgivare till att bli välfärdsområdets arbetstagare.

Ändringen bör skötas bra, så att invånarnas tillgång till tjänster inte äventyras. Dessutom ska den nya arbetsgivaren, dvs. välfärdsområdet, vara en rättvis arbetsgivare som i vardagen och beslutsfattandet främjar tillgången på arbetstagare, deras ork i arbetet och vilja att stanna kvar i välfärdsområdets tjänst. Orken i arbetet främjas av möjligheten för arbetstagarna att delta i planeringen och utvecklingen av sitt eget arbete. Den ska också beaktas i beslutsfattandet, eftersom den påverkar tillgången på personal och därmed också på tjänster.

Personalen är den viktigaste resursen och den som konkret genomför våra tjänster. För närvarande förverkligas dock behandlingen av personalärenden endast i minsta möjliga utsträckning i beslutsfattandet i Västra Nylands välfärdsområde.

Välfärdsområdesstyrelsen ansvarar för personalpolitiken, om vilken den också fattar beslut i enlighet med förvaltningsstadgan. Välfärdsområdets tjänst- och resursnämnd följer upp och bedömer tillgången på personal. Dessutom styr nämnden beredningen av de strategiska riktlinjerna för personalpolitiken. Serviceområdesdirektörerna inom välfärdsområdet ansvarar för utvecklingen av personalens kompetens, arbetsfördelningen och samarbetet inom respektive serviceområde. Denna uppdelning inverkar splittrande på skötseln av personalens angelägenheter.

Organen har inte möjlighet att koncentrera sig enbart på personalfrågor, utan för detta behövs en personalsektion. Detta skulle förbättra välfärdsområdesstyrelsens möjligheter att sköta andra viktiga ärenden samt stärka beredningen och beslutsfattandet i personalpolitiska ärenden. Inom personalsektionen kunde man aktivt påverka aktuella personalfrågor och utveckla personalpolitiska frågor.

I personalsektionens uppgifter skulle det också ingå att dra upp riktlinjer för betydande program och principer som gäller personalen. Personalprogrammet skulle fungera som en strategisk handledning i fråga om personalen inom välfärdsområdet. Personalsektionen kunde fatta beslut till exempel på basis av de förslag som tjänstoch resursnämnden berett, eftersom nämnden inte har beslutanderätt.

Personalsektioner finns redan i välfärdsområden med mindre invånarantal och i det större Birkalands välfärdsområde. En personalsektion har över partigränserna vunnit understöd som en lösning på den rådande bristen på arbetstagare inom vårdbranschen.

En personalsektion skulle också stödja den strategi för välfärdsområdet som vi godkänt: "Vi skapar en välmående och eftertraktad arbetsplats tillsammans".

Personalsektionen skulle vara en väsentlig aktör vid genomförandet av löneharmoniseringen. Lönerna för välfärdsområdets arbetstagare bör harmoniseras, eftersom de arbetstagare som övergår från olika kommuner och städer för närvarande har löner på olika nivåer. Utgångspunkten för harmoniseringen av lönerna är att lönerna harmoniseras enligt den högsta lönen. Harmoniseringen måste inledas snabbt för att en jämlik behandling av personalen ska verkställas. Dessutom ska de personalrepresentanter som utsetts av huvudavtalsorganisationerna ges rätt att närvara och yttra sig vid personalsektionens möten, så att personalens röst blir hörd via personalens representanter.

I en del kommuner och städer i västra Nyland finns det ett organ för förtroendevalda som fokuserar på att utforma arbetsgivarpolitiska synpunkter. För att denna goda verksamhetsmodell ska fortsätta är det viktigt att i västra Nyland få en personalsektion som lyder under välfärdsområdesstyrelsen. Det räcker inte med att välfärdsområdesstyrelsen fattar beslut i personalfrågor, eftersom den också har många andra viktiga ärenden som den ska besluta om.

Johanna Värmälä (SDP)

Esbo, sjukskötare (högre YH), förvaltningsmagister, fullmäktigeledamot, suppleant i välfärdsområdesstyrelsen

Eeva Hiila (SDP)

Vichtis, barnmorska (YH), fullmäktigeledamot, ordförande för framtidsoch utvecklingsnämnden

Sini Felipe (SDP)

Kyrkslätt, socionom (YH), fullmäktigeledamot, ledamot av tjänst- och resursnämnden