Västra Nyland

Tillfällig topp hjälper inte i långa loppet

Kriget i Ukraina märks på en ökad befolkning i Finland. Men de grundlägga­nde problemen finns kvar.

-

Kriget i Ukraina har fått många följder, inte minst tragiska sådana på lokalt håll. Men det finns också annat som påverkats utanför landets gränser.

En sak är att folkmängde­n i Finland ökade i rekordtakt under år 2023. Senast vi sett motsvarand­e siffror var 1956, det vill säga för nästan sjuttio år sedan.

Statistikc­entralens siffror visar att den officiella folkmängde­n i Finland var 5ܥ603ܥ851 vid utgången av år 2023. Det innebär att befolkning­smängden ökade under fjolåret med 39 881 personer och det är alltså den största ökningen sedan år 1956. Det kan jämföras med 15ܥ729 under 2022 och låga 4ܥ789 fyra år tidigare, 2018.

Just noteringen för 2018 sticker ut. Bortsett från de två negativa åren 1969 (-19ܥ015) och 1970 (-15ܥ941) är det den lägsta som bokförts sedan starten 1950.

Men i fjol sågs det alltså en exceptione­llt stor ökning av folkmängde­n. Enligt statistikc­entralen förklaras den främst av de ukrainska medborgare som kom till Finland år under 2022. De fick rätt till hemkommun under år 2023.

Antalet ukrainska medborgare bosatta i Finland låg i slutet av 2023 på drygt 28 000, vilket är nästan 20 000 fler än föregående år.

Statistikc­entralens siffror visar också att var tionde finländare, nästan 560 000 personer, har ett främmande språk som modersmål. Det vill säga att man talar något annat än finska, svenska eller samiska.

Flest, nästan 100 000 personer, var de som har ryska som modersmål, därefter följer de som talar estniska och den tredje största gruppen är den som har arabiska som sitt modersmål.

Ser man geografisk­t bokfördes den största ökningen inte helt oväntat i Helsingfor­s där invånarant­alet ökade med mera än 10ܥ000. Totalt ökade folkmängde­n i 93 kommuner och minskade i 216 kommuner.

Enligt invånarant­alet är de största städerna i Finland i tur och ordning Helsingfor­s, Esbo, Tammerfors, Vanda, Uleåborg, Åbo, Jyväskylä, Kuopio, Lahtis och Björneborg. De nio första har alla över 100ܥ000 invånare och där bor enligt Kommunförb­undet sammanlagt 2,2 miljoner finländare. I huvudstads­regionen bor cirka 1,2 miljoner. I den andra ändan av listan finns sedan åtta åländska kommuner med Sottunga som ohotad etta med 111 invånare.

Samtidigt talar mycket för att fjolårets ökning var en tillfällig topp. Yle skrev för en månad sedan att enligt den senaste befolkning­sprognosen kommer Finlands befolkning att börja minska redan om tio år, år 2034. Fram till år 2100 kommer Finlands befolkning att ha minskat med en hel miljon människor konstatera­r Yle.

Ett uppenbart problem är att andelen personer i arbetsför ålder minskat sedan 2010-talet. Det föds färre barn samtidigt som de stora åldersgrup­perna går i pension. Det här leder förstås till en brist på arbetskraf­t.

Bristen på arbetskraf­t är svår att komma åt med politiska åtgärder och finansieri­ng. Ännu svårare att påverka är den låga nativitete­n, säger Juha Majanen som är kanslichef vid Finansmini­steriet till Yle.

Den givna lösningen skulle säkert vara att göra det lättare för folk att komma till Finland för att jobba.

Men det kan vara betydligt lättare sagt än gjort.

 ?? ?? Thomas Sundström thomas.sundstrom@vastranyla­nd.fi
Thomas Sundström thomas.sundstrom@vastranyla­nd.fi

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland