Julgransdekoratören som blev president
Tarja Halonen fyller 70 år i dag.
Om Tarja Halonens barndomsdröm hade gått i uppfyllelse skulle den här intervjun aldrig ha gjorts. Som liten ville hon nämligen bli julgransdekoratör.
–Min mamma varnade mig och sade att det är ett mycket säsongsbetonat jobb.
Näst i tur på listan var spårvagnchaufför. – Då får man resa gratis. När Halonen nu fyller 70 år är hon glad att inte heller den här drömmen uppfylldes. I stället får hon förutom presidentskapet lista flera ministerposter på sin cv. Att hon hamnat här är ändå inte resultatet av en tydlig livsplan.
– Jag har aldrig planerat mitt liv, men i efterhand har jag förundrat tänkt att ”bra gick det ju”. Under sina tolv år som president värnade Tarja Halonen om svenskan, något som inte har förändrats. För att skapa en mer positiv attityd till språket bland finskspråkiga måste man bli bättre på att betona att språk är roligt, säger Halonen, som gärna byter till svenska mitt under intervjun som görs på två språk av FNB och SPT.
– Språket är framför allt ett kontaktmedel och det vikti- ga är att vi förstår varandra, inte att tala språket enligt alla grammatikens regler och bedömas med högsta betyg. Det är viktigt att tjänstemän kan tala och skriva både finska och svenska.
Om tvåspråkiga skolor är en lösning på de bristande svenskkunskaperna hos myndigheterna är hon osäker på. Då måste man vara noga med att finskan inte tar över, säger hon. Som en lösning har SFP föreslagit en nordisk språkskola i Helsingfors. Skolan skulle höra till den finska skolförvaltningen och förutom det huvudsakliga undervisningsspråket finska skulle eleverna lära sig svenska och andra nordiska språk.
– Det kan vara en idé att pröva på. Det viktigaste är att båda språkgrupperna respekterar varandra. På våren mordhotades flera kända finlandssvenskar på grund av sitt språk. Halonen är oroad över det hårdnade retoriska klimatet, både i den politiska debatten och på webben. Majoriteten av politikerna gör sitt bästa för att fördöma liknande hot och styra diskussioner som tagit fel riktning på rätt spår igen, säger hon.
– Det är mycket lättare för en hård och färgstark än en mjuk och analytisk retorik att göra sig hörd, vilket är synd. Jag tycker att en av de bästa sidorna hos oss finländare har varit att vi tänker efter innan vi öppnar munnen.
Retoriken var stundvis hård även under Kekkonens tid, men den tekniska utvecklingen och de sociala medierna har lett till att alla åsikts- och känsloutbrott blir offentliga och citerbara.
– Politiker får finna sig i allt fler personliga påhopp. Om jag nu stod i beredskap att ge mig in i politiken skulle jag överväga det både en och två gånger, säger Halonen. Halonen har gjort sig känd både som hela folkets ”Muminmamma” och som en rättfram politiker som ryter till när det behövs. Hon har aldrig försökt skilja åt sin privata och offentliga roll. Född 24 december 1943. Gift med Pentti Arajärvi, en fullvuxen dotter. Utbildning: juris kandidatexamen. Centrala uppdrag inom politiken: Finlands president 2000–2012, utrikesminister 1995–2000, justitieminister 1990–1991, Nordisk samarbetsminister 1989–1991, minister vid social- och hälsovårdsministeriet 1987–1990, Under 1970-talet, då Halonen valdes in i riksdagen för första gången, tvingades kvinnliga politiker hävda sig för att riksdagsledamot 1979–2000. Medlem i SDP 1971–2000. Åtskilliga internationella förtroendeuppdrag, hedersdoktor vid många finländska och utländska universitet. Hobbyer: Tecknande, målande, teater och motion. Firar födelsedagen med sin närmaste krets. Därför har smutskastningen i offentligheten stundvis känts ända in i hjärteroten.
– Men det får man vänja sig vid. Som politiker måste man vara lyhörd och tjockhudad, men efter många år i politiken finns det risk för att det går tvärtom, vilket är farligt. Man får aldrig tiga ihjäl folkets missnöje utan demokratin måste kunna försvara sig, slår hon fast.
Den skepnad som dagens fattigdom har tagit oroar henne.
– Tidigare var fattigdomen klassbaserad. I dag är den mer splittrad och personlig och i den snabbt växande välfärden finns ”fattigdomsfickor”. När vi söker lösningar är det viktigt att fundera på vad som beror på samhällstrukturerna och vad som beror på individen själv. bevisa sitt värde. Som första kvinna på bland annat president-, utrikesminister- och arbetsmarknadsjuristposten har hon spräckt många glastak.
– Det har varit ett positivt varumärke för Finland, speciellt internationellt. Hos oss har kvinnorna haft framgång, både jag och andra kvinnor med mig.
Trots många rafflande historier har Halonen just nu inga planer på en självbiografi.
– Men om jag får leva tills jag är 85 år så kan jag dela med mig av historierna, säger Halonen med ett skratt.
Födelsedagen har främst påmint henne om vikten av att göra prioriteringar i sitt liv.
– Man åldras varje dag och det är bra att planera sitt liv så att man på ett ungefär hinner med det man vill göra i livet. För min egen del har jag fortfarande många planer.