– Gullevašvuohta ja identitehta DEHÁLEAMOS
Norgga goargoleksikon lea ođastuvvon, go olusat leat molson goargguid maŋŋel go nammaláhka rievddai 15 jagi dás ovdal. Maiddái sápmelaččat leat váldigoahtán atnui dološ sámi goargguid nu mo Sandra Andersen Eira. – Sámi goargguin čájehan identitehta ja gos
Norgga goargoleksikon lea ođastuvvon, go olusat leat molson goargguid maŋŋel go nammaláhka rievddai 15 jagi dás ovdal. Maiddái sápmelaččat leat váldigoahtán atnui dološ sámi goargguid nu mo Sandra Andersen Eira. – Sámi goargguin čájehan identitehta ja gosa mii gullat, dadjá son.
Samlaget lágádus lea fas almmuhan girječálli Olav Veka «Norsk etternamnleksikon» girjji. Ieš Olav Veka čilge son fertii ođasmahttit dán girjji, go olusat leat rievdadan iežaset goarggu maŋŋá go nammaláhka ođasmahttui 2003:s, ja šattai álkibut rievdadit sohkanama.
– Olbmuin geain lei sohkanamma mas lea geažus -sen, nugo Hansen ja Nilsen, lea rievdadan iežaset sohkanama iežaset máttuid sohkanamman, maiddái sápmelaččat. -sen sohkanamaid lohku lea mealgat unnon ja sáhttet jávkat. Namma addá sohkagullevašdovddu, muhto ii -sen goargu atte dakkár dovddu. Gullevašvuohta lea dehálaš buohkaide, lohká Olav Veka.
Goargu čájeha gullevašvuođa
Mearrasápmelaš Sandra Andersen Eira, Ruoššanjárggas Porsáŋggu gielddas, lea maid lonuhan goarggu. Son muitala ahte dáruiduhttima geažil válljii su áddjá Aslak Andersen Eira gásttašahttit iežas mánáid dušše goargguin Andersen.
– Jagi 2011:s mearridii olles bearaš rievdadit sohkanama Eirai, go mis ii leat sohkagullevašvuohta Andersen sohkanammii. Eira leamaš álo min soga goargu ja danin válddiimet dan ruovttoluotta. Eira namain čájehat identitehta ja gosa mii gullat. Leat dušše ožžon rámi olbmuin, lohká 32-jahkásaš Sandra Andersen Eira Ruoššanjárggas Porsáŋggu gielddas.
Heivii bures molsut goarggut
Eai leat dušše nuorat geat leat váldán atnui sámi goargguid. Dan lea maid dahkan 61-jahkásaš Åsmund Magga Fanasgiettis Deanu gielddas.
– Ledjen 20 jagi smiehttan rievdadit Nilsen nama dološ máttuid namain. Nilsenat leat valjis Deanus, muhto eai leat Mákkát. Dutken soga ja gávnnahin mun sáhtán válljet njealje sohkanama gaskkas. Válljejin Magga sohkanamman, in ge leat sekundda ge gáhtan, muitala 61-jahkásaš Åsmund Magga. Máret Guhttor Deanus muitala maid ahte son rievdadii goarggu go earránii seamma go Åsmund Magga dagai. Son háliidii ge iežas nieidavuođagoarggu, Guttorm, čállit sámegillii, de sáddii Fylkkamánnii su ohcamuša Sámi Instituhta giellalávdegoddái mii árvvoštalai sohkanama ja evttohii rivttes čállinvuogi.
– Lean vissa dat áidna geas lea dát goargu, mu mánáin lea áhčis sohkanamma, lohká Máret Guhttor ja lohká son livčče háliidan nama dádjot sáme vuogi mielde, Guhtor Márehin.
Sámi ja kveana sohkanamat
Girječálli Olav Veka muitala girji almmuhuvvui vuos jagi 2000, muhto son oinnii dárbbu ođasmahttit girjji go jagi 2016:s lei olmmošlohku miljovnnain lassánan. Leksikonas lea maid sámi ja kveana sohkanamat, oktiibuot 75 dábálamos sámi goarggu mielde.
– Dábálamos sámi goarggut leat Eira, dasto Haetta, Gaup, Anti / Anthi, Sara, Utsi, Buljo ja Guttorm. Lea 12 máttasámi goarggu fárus, muhto in leat geahččan mat leat dábálamos dáid goargguid gaskkas. Lea ain ge Kappfjell, Jåma / Joma, Brandsfjell ja Fjellheim mielde, lohká 75 jahkásaš Olav Veka geas lea váldofága nammadutkamis.
Ožžon veahki dutkis
Veka muitala olusat miehtá Norgga rievdadedje iežaset máttarváhnemiid sohkanama, dážat iežaset dološ eanadoalubáikki nama mielde, sápmelaččat ges iežaset dološ sámi sohkanama mielde. Lohká barggadettiin lei váttis gávdnat čállosiid sámi namaid birra, muhto lihkus oaččui son veahki dutkis Håkan Rydvingas dan oasi čállit.
Ii leat dušše dan láhkái, ahte buot goarggut main lea –sen geažus leat dáru goarggut.
– Sohkanamma Ånetsen gal lea čielga sámi namma, dat vuolgá oanit-sánis. Dušše sápmelaččat geavahit dán nama. Jagi 1993:s ledje 27 olbmos Ånetsen goargun, jagi 2012:s ledje 31 olbmos, muitala Olav Veka.