Olgoskuvllas OAHPPAN árbevirolaš dábiid
1998 rájes lea Kárášjoga pensionistasearvi juohke jagi lágidan olgoskuvlla 5. luohkkálaččaide. Sidjiide lea dehálaš oahpahit árbevirolaš máhtu boahttevaš buolvvaide.
Njálgga borramušhádja lievllistii go mun jovden Ássebáktái. Doppe leat Kárášjoga mánáidskuvlla 5. luohkkálaččat ja Kárášjoga pensionistasearvi deaivvadan. Odne leat sii ovttastallan beaivebotta. Mánát galget oahppat árbevirolaš doaimmaid. Dobbelis gullojit moadde áhku hálešteame ja mun finan sin luhtte.
Das leaba Ingrid Moeng ja Biret Kirste Grønmo gohkkeme lieggaborramuša. Soai čilgesteaba mo leat juohkán ohppiid poasttaide.
– Muhtimat leat duos fierpmi čiktán, dobbelis leat risseluvddáid ráhkadeame ja vel ain dobbelis leat gámasuinniid čuohppame. Moai hal letne dás lieggaborramuša ráhkadeame dassá go bohtet iešguđet poasttain, čilge Biret Kirste.
Ohppiid bohkosat gullojit duoppil dáppil, ja mun manan váccašit iešguđet poasttaid mielde.
Luvdet risseluvddáin
Vuosttaš poasttas gosa ollen leat oahppit olles leavttuin luvddáid ráhkadeame. Dáppe lea Per Østby oahpahan mánáid luvddáid ráhkadit. Son muitala ahte luvddá geavahedje ovdal guštan.
Per Østby rámida ohppiid ja dadjá sii barget bures.
– Lean go mun riekta dahkan? jearrala okta oahppi, ja oahpaheaddji boahtá veahkkin vel čatnalit luvddá gitta.
Mo vánddardit meahcis
Mun oainnán ovtta ádjá geas lea boares militearagahpir alde. Su namma lea Alf Grønnli, ja su luhtte lea oahppijoavku mas leat dušše gánddat oktan oahpaheddjiin. Oahppit doaladit ja šlivggodit gámasuinniid, de árvidan ahte sii bohtet ovddit poasttas gos ohppe čuohppat gámasuinniid ja daid dearpat.
Alf Grønnli muitala mo galgá deaivat meahcis kártta, kompássa dahje GPS haga. Son cuige ovtta beahcái ja čilge:
– Dán lea dehálaš oahppat. Dieđusge dán áigge láve olbmos mielde GPS ja eará ođđaáigásaš rusttegat, muhto maid de go dain nohket báhtterat ja jáddet? Na, de sáhtát muorain oaidnit gos lea davvi ja máddi. Oavssit leat álo guhkibut máttabeale. Go láhppo meahcis, de lea buoremus bisánit ja vuordit, go olbmot soitet ohcamin du ja don fas vánddardat juohke guvlui. Eará maid sáhttá bargat lea čuovvut ádjaga dahje joga, go dat aŋkke buktá du stuorát johkii dahje jávrái. Ja de fas nuppes go áiggut meahcis vánddardit, dieđát bardit muoraide sámmáliid, de deaivvat fas seamma luotta mielde ruovttoluotta dohko gos bohtet, amat láhppot.
Das lahkosis lea vel gotkabeassi. Das maid sáhttá oaidnit gos lea máttabealli:
– Gotkabeasis maid oaidná makkár guvlui lea máttás. Das lea dakkár rabas bealli, ja dat de čujuha ahte lea máttás, muitala Alf.
Alf vel muitalastá fearána go lei láhppon meahcis, iige sus lean kárta iige GPS fárus:
– Oktii ledjen Iškorasas ealgabivddus ja de bođii issoras suhkkes skoaddu, in oaidnán go mehtera ovddas. Mun čohkkedin ja gáfestallen, ja vurden dassá go skoaddu loktanii. Golbma diim
mu mun čohkohallen. Go de loktanii skoaddu, de oidnen ahte dohko gosa áigon vázzilit lei áibbas boasttu guvlui, ja livččen gártan vel dobbelii ja easkka mun ledjen láhppot.
Ulluid káret
Dál finan guovtti áhku luhtte geat čohkohallaba beaŋkka luhtte, návddašeaba gáfe ja fiinna dálkki.
– Dovdojedje moadde arvegoaikkanasa, muhto beaivi ain báitá ja mis gal lea fiinnis dáppe, dadjaba.
Soai leaba Biret Elle Láila/laila Somby Sandvik ja Ánne Kirste
Østby. Dáppe leat oahppit káremin ullu. Sudnos leat maid láiggit mielde, ja oahpaheaba ohppiid bárgidit iešguđet bárggáldagaid.
– Manne ná galgá bargat? jearrala muhtin oahppi.
De čilgesta Ánne Kirste: – Dán mii bargat vai ullu šaddá linisin, vai sáhttá dorttiin batnit láiggi.
Čiktet fierpmi
Maŋimuš poasttas gos finan lea Jon Asllat Johansen čájeheame ohppiide mo čiktit fierpmi ja mo galgá čuolbmat. Son muitala maid veahá guollebivddu birra, ja dan gal beroštedje oahppit guldalit.
Gáfestallat
Dál mii bosihat ja gáfestallat, ja Biret Kirste ja Ingrid Moeng, geat leaba gohkken beaivebotta, guossoheaba gáhku ja gáfe munnje. Mánát vulget buvrái dolastallat ja bassit márffiid.
Somás beaivi
Mánát besset maid veahá bosihit poasttaid gaskkas. De sii stoagadit luvddáin maid leat ráhkadan, viegadit meahcis ja gorkŋodit beziin. Mun háleštan viđain ohppiin geat lohket leamaš somás beaivvi.
– Dáppe lea somá. Mii leat oahppan káret ullu, bassemuoraid ja luvddáid ráhkadit, ja firpmiid čiktit, muitalit Aslak, Mia, Vilde, Eeva Stina ja Per William.
22 jagi doaimmahan olgoskuvlla
Vávjján maŋŋel go lean váccašan buot poasttain ahte mánáin orru erenoamáš gudnečájeheapmi pensionisttaide. Sii mielalaččat geahččaladdet dábiid maid boarrásabbot oahpahit sin, ja dárkilit guldalit dan mii oahpahuvvo sidjiide. Dál lea pensionistasearvi lágidan dán olgoskuvlla 22 jagi. Anders Boine ja Alf Grønnli muitaleaba ahte lea dehálaš oahpahit mánáide árbevirolaš dábiid, ja daid smávva detáljaid fertejit nuorat oahppat.
– Mun lean 13 jagi leamaš mielde lágideame olgoskuvlla ohppiide, ja vaikke leat seamma doaimmat juohke jagi, de lea juohke jagi buorre ja somá. Lea somá midjiide pensionisttaide maid lágidit juoidá mánáide, muitala Alf Grønnli.