Astro

Ast­ro­lo­gi – vad är det?

- Text: Ka­rin Holm­berg Europe · Emmett Till · Johannes Kepler · Kepler · Ptolemy · Tycho Brahe

Går det att för­ut­sä­ga en män­niskas fram­ti­da öde och per­son­lig­het med hjälp av att stu­de­ra hur him­la­krop­par­na rör sig på him­la­val­vet? En­ligt Ast­ro­lo­gin är sva­ret ja.

Men vad är det egent­li­gen ast­ro­lo­ger­na tit­tar på och vil­ken roll har ast­ro­lo­gin spe­lat ge­nom ti­der­na? – Förr i ti­den ha­de ast­ro­lo­gi en vik­ti­ga­re roll i sam­häl­let. Jag tror in­te att du kan hit­ta en en­da me­del­ti­da kung som in­te ha­de en astro­log i ho­vet. I dag finns and­ra sätt att få den in­for­ma­tio­nen men in­tres­set för ast­ro­lo­gi är fort­fa­ran­de stort och kom­mer i vå­gor, sä­ger ast­ro­lo­gen Tor To­lan­der.

Ast­ro­lo­gin har sitt ur­sprung i Ba­by­lo­ni­en men den väs­ter­länds­ka ast­ro­lo­gin vi kän­ner till i dag byg­ger på det sy­stem som den gre­kis­ka ast­ro­lo­gen, Pto­le­mai­os, skrev ner på 100-ta­let ef­ter Kristus i sin bok ” Tetra­bib­los”.

Un­der många år an­sågs ast­ro­lo­gin va­ra en ve­ten­skap som var minst li­ka vik­tig som ast­ro­no­min. Men i dag be­trak­tas ast­ro­lo­gi som en pseu­do­ve­ten­skap, det vill sä­ga en lä­ra som ut­ger sig för att va­ra ve­ten­skap­lig ut­an att upp­fyl­la kraven för det­ta.

Trots att man ge­ne­rellt in­te har så stor till­tro till ast­ro­lo­gin så har äm­net un­der år­hund­ra­de­na spe­lat en vik­tig roll i sam­häl­let.

Un­der me­del­ti­den och re­näs­san­sen ha­de prak­tiskt ta­get al­la hov i Eu­ro­pa en ho­vast­ro­log och en bit in på 1600-ta­let var det van­ligt att kän­da ast­ro­no­mer även job­ba­de som ast­ro­lo­ger. Till ex­em­pel var bå­de Tycho Bra­he och Jo­han­nes Kep­ler så­väl hov­ma­te­ma­ti­ker som ast­ro­no­mer och ast­ro­lo­ger och var där­med skyl­di­ga att stäl­la horoskop in­för vik­ti­ga be­slut. I dag be­hö­ver en astro­log var­ken va­ra ast­ro­nom el­ler ma­te­ma­ti­ker ef- tersom det finns in­for­ma­tion om till ex­em­pel en pla­nets om­loppstid runt so­len, så kal­la­de si­de­ris­ka ta­bel­ler, och pla­ne­ter­nas po­si­tio­ner. Dess­utom an­vänds da­ta­pro­gram som gör de kom­pli­ce­ra­de ut­räk­ning­ar­na.

När en astro­log stäl­ler ett horoskop ger hen en ast­ro­lo­gisk be­skriv­ning av en män­niskas liv och per­son­lig­het som byg­ger på stjärn­him­lens ut­se­en­de, sett från jor­den, vid per­so­nens fö­del­se. För att stäl­la ett kor­rekt horoskop be­hö­ver hen därför ve­ta var och när per­so­nen föd­des.

Ge­nom att tol­ka pla­ne­ter­nas po­si­tio­ner och vink­lar­na mel­lan dem, aspek­ter, ska fö­del­se­ho­ro­sko­pet fun­ge­ra som en kar­ta el­ler ett sche­ma över en män­niskas per­son­lig­het och öde. Det finns där­e­mot ing­et ve­ten­skap­ligt stöd för att horoskop skul­le ge nå­gon kun­skap om män­ni­skors liv.

Fram till mo­dern tid var det i Eu­ro­pa säll­synt att horoskop ställ­des för en­skil­da per­so­ner, om det in­te hand­la­de om kung­ar el­ler furs­tar. Ast­ro­lo­gin tilläm­pa­des i stäl­let för att för­sö­ka för­ut­sä­ga hän­del­ser av be­ty­del­se för he­la ri­ket, så kal­lad mun­dan ast­ro­lo­gi el­ler världs-ast­ro­lo­gi. Fö­del­se­ho­ro­sko­pet för en­skil­da per­so­ner, i den form vi kän­ner till dem i mo­den tid, blev van­li­ga först un­der 1900-ta­let.

Även om ast­ro­lo­gin i da­gens sam­häl­le har en helt an­nan roll än hi­sto­riskt finns det fort­fa­ran­de ett in­tres­se för äm­net ast­ro­lo­gi.

– In­tres­set går i cyk­ler. Of­ta vän­der man sig till ast­ro­lo­gin el­ler and­ra di­sci­pli­ner när man in­te kan få svar in­om ve­ten­ska­pen. Un­der min tid som astro­log kan jag se tyd­li­ga upp­sving när ti­der­na va­rit säm­re. Till ex­em­pel på 1990-ta­let och vid den eko­no­mis­ka kri­sen 2008, sä­ger Tor To­lan­der. Den väs­ter­länds­ka ast­ro­lo­gin byg­ger på det sy­stem som den gre­kis­ka ast­ro­lo­gen, Pto­le­mai­os, skrev ner på 100-ta­let ef­ter Kristus i sin bok Tetra­bib­los. I stort sett al­la hov i Eu­ro­pa ha­de en ho­vast­ro­log fram till 1600-ta­let. Ast­ro­lo­gin an­vän­des främst för kung­ar el­ler furs­tar el­ler för att för­ut­spå hän­del­ser av be­ty­del­se för ri­ket.

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden