Vem har satt upp lappar i centrum?
Flera Enköpingsbor har sett dem, de kryptiska lapparna som sitter uppsatta i centrum. Vi har pratat med en person i den underjordiska rörelsen ”Gömda kvinnor” som står bakom meddelandena i Enköping. UPPROP. Gömda kvinnor i Enköping.
VILL HÖRAS. Flera Enköpingsbor har sett dem, de kryptiska meddelandena som sitter uppsatta i centrum. Vi har fått kontakt med ”Gömda kvinnor” som ligger bakom lapparna.
Behandlas som att man har skulder hos Kronofogden, fast man inte har det.
”Gömda kvinnor – vi vill ha samma rättigheter som alla andra” stod det i veckan att läsa på en lapp som satt uppsatt på ett träd på Stora torget i Enköping. Vid Gustav Adolfs plan satt fler lappar uppsatta, med liknande budskap.
Avsändaren är den anonyma rörelsen Gömda kvinnor som består av och talar för de omkring 800 kvinnor i Sverige som lever under skyddad identitet, och på flykt, på grund av en tidigare partner.
Rörelsen uppmärksammades i december förra året efter att meddelanden satts upp på olika platser i Norrbotten. Sedan dess har rörelsen spridit sig över Sverige, med aktioner i bland annat Uppsala, Borås, Stockholm och nu även Enköping.
Vi har fått kontakt med en av medlemmarna i rörelsen, Lotta.
För ungefär fem år sedan dömdes Lottas tidigare man för grov kvinnofridskränkning mot henne, och för grov fridskränkning mot deras gemensamma barn. Sedan dess har Lotta och barnet levt under skyddad identitet för att ex-sambon inte ska kunna hitta dem och kunna göra dem illa igen.
– Vi har skyddad folkbokföringsadress och det är det näst högsta skyddet som går att få i det här landet, säger Lotta och tillägger:
– Egentligen ser jag mig inte som offret. Jag valde den här mannen en gång i tiden. Det är min son som är det verklige offret. Det här har kostat honom hans barndom. Redan som liten har han fått lära sig att han måste ljuga om vad han heter.
Många praktiska problem
Att vara på flykt och ha den där ständiga rädslan för att bli upptäckt är en sak. De praktiska problemen som ständigt dyker upp på grund av att leva under skyddad identitet är en annan. Från kontakten skola och sjukvård till att handla på nätet eller gå med i en förening, eftersom det ofta krävs att man uppger sitt personnummer.
– Det är i princip omöjligt att få lån i vissa banker, eller handla mot faktura, eftersom de inte kan göra en tillräcklig kreditkontroll av oss. Man behandlas som att man har skulder hos Kronofogden, fast man inte har det, berättar Lotta och tillägger:
– Och bara som en så enkel sak som att avboka en tandläkartid kräver en jätteinsats.
Nu vill Lotta och de andra 800 kvinnorna i rörelsen att deras röst ska bli hörd genom personer som inte ofrivilligt dömts till ett liv i tystnad och utanförskap.
Fredrik Gustafsson