Det är dags att välja utbildning. På Södertörns högskola har man sedan starten jobbat för att locka ungdomar från studieovana miljöer, en satsning som gett resultat.
Batoul Issa och Sandra Uckardes som läser magisterprogrammet i företagsekonomi sitter i biblioteket inne på Södertörns högskola och väntar på att få komma in på studieverkstan.
– Vi skriver uppsats och vill ha hjälp med språket och dispositionen, säger Batoul.
Båda bor i Södertälje, så Södertörn var ett naturligt val rent geografiskt. Sandras föräldrar är egna företagare utan akademisk utbildning, medan Batouls föräldrar har akademisk utbildning från hemlandet. Det var naturligt för dem båda att plugga vidare.
– Man kommer inte långt utan akademisk utbildning, det har man ju sett, säger Batoul.
Södertörns högskola jobbar på flera fronter med att locka unga från studieovana miljöer. Den strategiska placeringen i söderförort är en stor tillgång. Högskolan har även studentambassadörer som är ute i skolor och berättar om högskolelivet.
– Ambassadörerna representerar en mångfald. Det handlar om att synas extra mycket på rätt ställen, förklarar Kristin Rosén, samordnare som bland annat jobbar med breddad rekrytering på Södertörns högskola.
Högskolan driver sedan 2008 sommarhögskola, som vänder sig till högstadie- och gymnasieungdomar i Huddinge, Järfälla och Södertälje kommuner. Här kan unga bland annat utveckla sin studieteknik.
– Syftet är att öppna upp högskolan för elever från familjer utan studietradition. I år kommer 140 deltagare att använda våra lokaler. Det är ett väldigt lyckat projekt.
Hur påverkar det kvaliteten på utbildningarna att många av studenterna kommer från studieovana miljöer?
– Jag kan inte se att den påverkas negativt, snarare får vi studenter med många olika erfarenheter och infallsvinklar som bidrar till ökad kvalitet. Vi har ju också många studenter här från studievana miljöer, påpekar Therese Kruse som jobbar med likabehandlingsfrågor på högskolan.
’’Utopiskt projekt’’
Flemingsbergsbon Tobias Hübinette, docent och lektor i interkulturella studier vid Karlstads universitet, kallar Södertörns högskola för ”ett av de sista utopiska projekten som socialdemokratin sjösatte”.
– Det var en ganska radikal jämlikhetsvision, att även invandrarbarn och svenska arbetarbarn i Söderort skulle få högre utbildning. Siffrorna har gått upp, men på senare tid har det tyvärr stagnerat.
Under de f ör s t a t i o å re n på 2000-talet ökade andelen av den unga befolkningen som hade en högskoleutbildning från 24 till 34 procent. Men sedan dess har utvecklingen stannat av. Det visar en rapport från den politiska tankesmedjan Katalys.
– Allt tyder på att det fria skolvalet, boendesegregationen och den sociala segregationen ligger bakom den här utvecklingen, menar Tobias Hübinette.