KOMMUNEN SLUSSAR UT ENSAMKOMMANDE MED BOENDEPENGAR
Huddinge kommun får bidrag av staten för att hjälpa unga ensamkommande med boende i kommunen. Men pengarna går istället till att försöka slussa dem vidare till Migrationsverkets boenden utanför Stockholm.
Den 7 juni klubbade riksdagen en ny lag som ska ge unga asylsökande en större chans att få uppehållstillstånd för att kunna gå klart gymnasiet. Ungefär 9 000 ungdomar omfattas av den nya lagen.
Farhad Kazemi går i Huddingegymnasiet och är en av dem. När han fyllde 18 år i höstas var han inte längre kommunens ansvar, utan Migrationsverkets. Han fick veta att han skulle flytta till ett av Migrationsverkets boenden, någonstans annanstans i Sverige.
Enligt lagen har han rätt att bo kvar, men inte rätt till boendestöd. Han kan inte tänka sig att lämna skolan, vännerna och de vuxna som har hjälpt honom sedan 2015 och flytta. Istället har han haft tillfälliga boenden. Vissa nätter har han sovit på gatan.
– Om jag hade flyttat till Migrationsverkets boende i norra Sverige så vet jag inte om jag hade fått börja skolan direkt. Flera jag känner har fått vänta i flera månader, förklarar han.
Många ensamkommande unga har valt att göra samma sak. När kommunerna har hänvisat till att ungdomarna inte längre är deras ansvar har civilsamhället tagit vid. I Huddinge är det huvudsakligen nätverket Frivilliga familjehem, Röda korset, Rädda barnen och Svenska kyrkan som har kraftsamlat, skramlat pengar och ordnat med boenden.
– Om samhället inte hjälper dem nu så är risken att många av dem ger upp, lämnar skolan och fastnar i kriminalitet eller drogmissbruk, säger Lena Felldin, engagerad i nätverket Frivilliga familjehem.
Under 2017 och i år har Huddinge kommun tagit emot 5,4 miljoner kronor från staten. Regeringens uttalade mål med bidraget var att ge kommunerna möjlighet att låta gruppen ungdomar bo kvar för att gå klart gymnasiet. Men Huddinge har valt att lägga pengarna på insatser för att få ungdomarna att flytta till Migrationsverkets boenden.
Räcker bara 60 dagar
Huvudargumentet har varit att pengarna inte räcker längre än till 60 dagar på ett Hvb-hem.
– Som lagen ser ut är de Migrationsverkets ansvar. Vi har följt upp hur det har gått för dem som åkt till Migrationsverkets boenden. En del har hamnat i Kiruna, men en övervägande del har hamnat i Flen. Och alla har fått börja skolan inom tre veckor, säger socialnämndens ordförande Eva Carlsson-paulsén (M).
De uppgifterna ifrågasätter Birgitta Ljung (MP). Enligt hennes kontakter ser verkligheten annorlunda ut.
I till exempel Stockholm, Uppsala och Göteborg har man valt en annan väg. Där har kommunerna istället stöttat ideella organisationer ekonomiskt. Men enligt Eva Carlsson-paulsén har det inte funnits ett tillräckligt organiserat mottagande från civilsamhället i Huddinge.
Det håller inte Birgitta Ljung med om och pekar på att civilsamhället har sträckt ut sin hand för samarbete.
– De här pengarna har inte alls varit avsedda för det de har använts till. Moraliskt förstår jag inte hur man kan göra så här. I kommunen tar man hand om pengarna medan frivilligorganisationerna tänjer sig till det yttersta.
Trots att den nya lagen troligtvis kommer ge flera ungdomar i Huddinge en chans att gå klart gymnasiet här anser Eva Carlsson-paulsén att det är viktigt att de flyttar till Migrationsverkets boenden.
– Om man har fyllt 18 år, gått till Migrationsverket och blivit placerad i vår kommun, ordnat en studieplan och uppfyllt alla kriterier för uppehållstillstånd, då kommer vi använda pengarna till att ordna boende, säger hon.