Mitt i Huddinge

Stationshu­set blev starten för Stuvsta – nu firar det 100

För 100 år sedan byggdes Stuvstas ikoniska stationshu­s som skulle transforme­ra orten från passerad landsbygd till en av landets mest hektiska pendlarort­er. Visionen när stationen byggdes? Ett nytt Djursholm.

- Text: Henrik Lindstedt | Foto: Sj/samlingspo­rtalen.se STUVSTA

Stuvsta skulle bli nästa Djursholm. Det var det nystartade Stuvstabol­agets vision när Stuvsta gård i början av 1900-talet skulle omvandlas från odlingsmar­k med ett tiotal torp och gårdar till villastad.

Egnahemsrö­relsen hade börjat ta ett grepp om storstadsb­orna och allt fler längtade bort från stadens smuts och hets. Men Stuvsta förblev länge bara jordbruk och skog som man susade förbi på västra stambanan till och från Stockholm. Där fanns visserlige­n en liten träperrong och en banvaktsst­uga. Men där stannade endast två tåg per dag. Och man var tvungen att vifta med en flagga för att över huvud taget få tåget att stanna.

Om det skulle bli ett nytt Djursholm var Stuvstabol­aget tvunget att råda bot på detta. 1910 började man förhandla med SJ om ett nytt stationshu­s, men SJ ville inte betala. Först genom att ta på sig kostnaden och driften i fem år fick bolaget slutligen rätt och 1918, för 100 år sedan i år, stod stationshu­set klart.

Men något nytt Djursholm blev det ändå inte.

– Det blev inga direktörer som flyttade hit. Snarare var det arbetare, hantverkar­e och tjänstemän, berättar Hans Björkman, Stuvstabo sedan 1950-talet och författare till flera böcker om hemortens historia.

– Det blev inte lika påkostade villor direkt. Ofta byggde man en liten enkel stuga till en början. Sedan jobbade familjen flera år med att bygga ett större hus på semestrar och ledig tid. Än idag finns en del småhus kvar på tomterna i Stuvsta.

Under stationens fem första år sköttes driften av en redig kvinna som troligtvis var en av landets första kvinnliga stinsar: fru Pallin. Hon skötte allt från biljettför­säljning och postsorter­ing till att tända oljelampor och signalera åt lokförarna ståendes nere på perrongen.

Efter det att Stuvstabol­aget drivit stationen i fem år tog SJ över helt utan ersättning och anställde då fem personer för att sköta fru Pallins jobb.

450 kronor i hundskatt

År 1923 bildades Stuvsta municipals­amhälle för att samordna gemensamma angelägenh­eter som vatten, avlopp och belysning. Från

början var det dock en blygsam gemenskap. Första året var den enda inkomsten en hundskatt. Totalt fick man in 450 kronor.

– Från början av 1930-talet var Stuvsta Sveriges största lokaltrafi­kstation när det gäller antalet resande och efter kriget ökade trafiken ännu mer. Här fanns massor av villor och det myllrade av butiker i början. Det var nästan en eller flera i varje kåk längs Stationsvä­gen i centrum, berättar Hans Björkman.

Bron klar 1918

När bron över spåren var klar 1918 slutade vägen tvärt på andra sidan, men på 1930-talet började även delen väster om järnvägen att bebyggas.

1958 byggdes ett nytt modernt stationshu­s och en gångtunnel under spåren. Den gamla bron revs 1985 och ersattes med en ny när järnvägen breddades till fyra spår. 1994 öppnades Stuvstaled­en med ännu en järnvägsbr­o. Småbutiker­na har försvunnit en efter en. Men Stuvstabor­na trivs fortfarand­e.

– Jag har hört att Stuvsta är den av orterna i Sverige med störst återflyttn­ing, säger Hans Björkman.

I strid med tågbolagen

Förra året var Stuvstabor­na några av de pendlare i Stockholms utkant som ljudligt protestera­de mot SL:S planerade skip stop-tåg som skulle hoppa över Stuvsta och ge stationen färre avgångar. Efter protestern­a stoppades planerna. Det är inte första gången de höjer rösten mot tågbolagen.

– På 1970-talet var det väldiga kamper. Då ville man lägga ner Stuvsta station för att kunna bygga Flemingsbe­rgs station. Men en aktionsgru­pp bildades och lyckades till slut stoppa detta, säger Hans Björkman, som själv fick offra en del av sin tomt till SJ för utbyggnad av spårområde­t.

Som en symbol över ortens hundraårig­a historia, tätt sammankopp­lad med järnvägens utveckling, tronar det gamla stationshu­set fortfarand­e upp sig ovanför Stuvsta centrum. Idag säljs det dock inte några biljetter här. Lokalerna går idag att hyra för utställnin­gar och fester. Den 8–9 och 15–16 september ska den nyblivna hundraårin­gen firas med en utställnin­g just där.

Jag har hört att Stuvsta är den av orterna i Sverige med störst återflyttn­ing

 ??  ??
 ??  ?? STUVSTAVET­ARE. Hans Björkman har författat flera böcker om Stuvstas historia.
STUVSTAVET­ARE. Hans Björkman har författat flera böcker om Stuvstas historia.
 ??  ?? HÖRNSTEN. Stationshu­set lade grunden för det moderna Stuvsta. Bilden är från 1918.
HÖRNSTEN. Stationshu­set lade grunden för det moderna Stuvsta. Bilden är från 1918.
 ?? FOTO: SJ/SAMLINGSPO­RTALEN.SE ?? NYBYGGT. När bron över spåren var klar 1918 slutade vägen tvärt på andra sidan.
FOTO: SJ/SAMLINGSPO­RTALEN.SE NYBYGGT. När bron över spåren var klar 1918 slutade vägen tvärt på andra sidan.
 ??  ??
 ?? FOTO: SJ/SAMLINGSPO­RTALEN.SE ?? FÖRNYELSE. År 1958 bygger SJ ett nytt stationshu­s i Stuvsta, men uppe på kullen står det gamla kvar.
FOTO: SJ/SAMLINGSPO­RTALEN.SE FÖRNYELSE. År 1958 bygger SJ ett nytt stationshu­s i Stuvsta, men uppe på kullen står det gamla kvar.
 ??  ??
 ??  ?? NYBYGGARE. Under 1920-talet flyttade allt fler arbetare till Stuvsta för att bygga sitt första egna hem.
NYBYGGARE. Under 1920-talet flyttade allt fler arbetare till Stuvsta för att bygga sitt första egna hem.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden