Så ska polisen skapa lugn efter skjutningar
Efter de senaste veckornas skjutningar och attacker i Flemingsberg och Visättra har polisen inlett en särskild insats i området. Men insatsen i sig skapar oroligheter bland boende.
Efter de senaste veckornas våldsamheter har polisen kallat in förstärkning för att återfå lugnet i Flemingsberg. Men insatsen skapar också friktion mellan polisen och boende. – Jag behandlar ju dem som de behandlar mig. Om de är dryga så är jag dryg tillbaka, säger 16-åriga Yosef.
Det började med att en 15-årig kille sköts i armen i koloniområdet vid Ebba Bååts väg i Flemingsberg den 11 september. Tre dagar senare sköts flera skott mitt på dagen i närheten av Sjödalsgymnasiet och en 15-årig kille från Huddinge skottskadades i benet. Dagen efter exploderade en handgranat intill ungdomsgården Panncentralen i Visättra. Ytterligare en handgranat hittades intill.
Händelserna har fått polisen att kraftsamla. Förstärkning har kallats in från närliggande polisdistrikt och en särskild utredningsgrupp arbetar efter teorin att händelserna hänger ihop.
– Det finns tydliga indikationer på att den öppna droghandeln i Flemingsberg är en del av problemen. Det finns en konflikt mellan ungdomar som sannolikt har att göra med droghandeln, säger Manne Jönsson, polischef i Huddinge.
Nu ses blåa uniformer patrullera och blå sirener susa förbi dagligen.
– Jag får stress alltså. De stoppar oss hela tiden för ingenting. De frågar om personnummer, visiterar oss, säger 16-åriga Yosef som sitter och tar det lugnt på den nyanlagda konstgräsplanen innan idrottslektionen.
– Jag behandlar ju dem som de behandlar mig. Om de är dryga så är jag dryg tillbaka.
Behöver fingertoppskänsla
Flera unga killar vi pratar med tänker likadant. Många känner sig utpekade av polisen efter att ha stoppats och avkrävts id-kort. Under veckan fick även Huddingedirekts fotograf sin bil genomsökt under en intervju i Visättra. Att komma in med hårdhandskarna och attityden att det är de som bestämmer kan urholka ett redan lågt förtroende för polisen, menar några boende.
– Varför stoppade du mig igår? frågar en 14-årig kille och går fram till Gustav Persson Altern, gruppchef för Huddingepolisen.
– Jag ville kolla vem du är och hur du mår, svarar han.
När polisen har lämnat platsen yttrar en 15-årig kille sin frustration.
– Jag gillar inte när de frågar vem jag är och vill ha mitt personnummer. De kommer bara ringa mamma som kommer tvinga mig att komma hem. De måste vara mer sköna och de borde inte komma så många på en gång, säger han.
Förra helgen förstördes flera fönster på ungdomsgården Ungzon i Flemingsberg och enligt Huddingepolisen kastades sedan sten mot polisen.
– Ett bra bemötande är så klart alltid grundinställningen. Men om vi blir bemötta annorlunda så måste vi agera annorlunda. Vi kommer aldrig backa för att någon kastar sten, säger Gustav Persson Altern.
Polischefen Manne Jönsson håller med.
– Det är viktigt att framhålla att när det finns de som skjuter andra människor, kastar handgranater i bostadsområden och sten i huvudet på polisen, då går det inte att göra annat än att akut återta området. De andra boende måste känna att det är deras område.
Känner sig utpekade …
Manne Jönsson hoppas på förståelse hos Flemingsbergsborna.
– Vi har ingen glädje av att kontrollera de som inte är inne i kriminella mönster. Men det kan vara så att de har vistats på en tid och en plats där vi vet att det förekommer sådan verksamhet. Vi måste kunna prata med alla för att bedöma vilka de är och vilken situation det är. Men vi får inte sätta in tvångsåtgärder mot vem som helst, säger Manne Jönsson och fortsätter:.
– De allra flesta i området är ju så klart inte kriminella. De kan vara förebilder och en god motvikt mot de kriminella. Men tyvärr syns de inte ute på kvällarna.
Polisen gör ett uppehåll i patrullerandet och pratar med Flemingsbergsbor som går genom gula gången förbi fotbollsplanen. En av dem räcker över en påse med misstänkt narkotika till Gustavs kollega Åsa Forsberg. Den hade legat slängd på marken intill. Efter ett kort samtal fäller Åsa ut batongen och söker igenom löven på marken bakom bänkarna.
– Det är också en fördel med att vara ute mycket i området, man får mycket information och ibland hittar man saker, säger Gustav.
… men många välkomnar polisen
Det finns också många som välkomnar den ökade polisnärvaron. Vi träffar två killar i 20-årsåldern som är uppvuxna i området och nu pluggar på KTH i Flemingsberg. De håller sig helst inne om kvällarna.
– Jag går direkt från skolan hem. Jag vågar inte längre promenera ute på kvällarna, säger en av dem.
De känner båda två att det har blivit värre på sistone.
– Men det känns tryggare med mycket poliser här. Förut kändes det som att de inte gjorde någonting, nu känns det som att de vet vad som händer.