KALLIFATIDES: MITT SVERIGE SKAKAR I GRUNDEN
Theodor Kallifatides har varit Huddingebo i 40 år. Nu vill han ta strid för det Sverige han kommit att älska.
T heodor Kallifatides bryter av en del av sin kanelbulle och stoppar den i munnen. Han sitter på sitt favorithak i Huddinge centrum, Castello, på gångavstånd från villan i Fullersta som har varit hans hem i över 40 år, halva hans liv.
– Då var Huddinge som en liten by, jag gick genom en blommande trädgård på väg hem. Lärare, frisörer och skomakare – alla arbetade här där de också bodde. Tågen var aldrig sena och man fick plats att sitta.
Men trots att han saknar de gamla tågens pålitlighet längtar han inte tillbaka. I det moderna Huddinge med omnejd har folklivet blivit mer myllrande och restaurangerna fler. Ett av hans favoritställen är torget i Skärholmen.
– På Skärholmstorget ser man hur Sverige ser ut i dag. Du kan sitta på ett och samma kafé och höra 30 olika språk. Sitt där i 15 minuter så har du lärt dig tyska! Homeros för en modern publik För ett par år sedan sade Theodor Kallifatides att han skrivit sin sista bok. Men nu sitter han här, 80 år fyllda, efter en hektisk höst av boksamtal och intervjuer. I slutet av sommaren släppte han boken ”Slaget om Troja” i vilken han återvänder till barndomens hemska minnen av andra världskrigets Grekland. Då bomberna faller över den lilla byn tar en skolklass tillflykt till en grotta. Där återberättar klassens nya lärarinna det antika diktverket ”Iliaden” som handlar om det trojanska kriget.
Boken är Theodor Kallifatides sätt att åter göra Homeros klassiska verk, som han kallar ”världens vackraste antikrigsdikt”, tillgängligt för dagens läsare.
– Vi lever i farliga tider. Det pågår krig överallt – väldigt grymma krig. Syrien, Yemen, Sudan. I Burma jagas människor som djur. När ska vi lära oss något? Homeros skriver att kriget är alla tårars källa. I krig är alla förlorare, det förråar mänskligheten. De tyska pojkarna som så småningom förvandlades till bödlar var inte födda som bödlar. Inte heller de amerikanska pojkar som åkte till Vietnam.
Theodor Kallifatides kom till Sverige från hemlandet Grekland på 60-talet. Andra världskriget hade slagit sönder den europeiska kontinentens fabriker. Men i Sverige, som duckat kriget, blomstrade industrin och många från medelhavsländerna kom hit för arbete.
I Sverige fick han möjlighet att studera filosofi på universitetet med hjälp av det nyligen införda studielånet. Utan det hade inte han och många andra i hans situation varit där de är i dag.
I en intervju med TT/DN från tidigare i år sade Theodor Kallifatides att han ser det som sin uppgift att rädda så mycket han kan av det han älskar med Sverige. Han förtydligar:
– Politiska friheter, en rimlig nivå av materiell trygghet, jämlikheten, att barn inte agas, jämställdheten – allt det här börjar skaka i grunden. Vi talar om jämlikhet till exempel, sedan hittar någon på det de kallar ”enkla jobb”. Eftersom jag själv är invandrare och har haft dessa ”enkla jobb” så kan jag intyga dig att det är lättare att läsa Kant än att diska i tio timmar i 35 graders värme. De där jävlarna som talar om enkla jobb talar om de obekväma, trista jobb som sliter människor sönder och samman. Och det ska de också göra billigt. Det är klart jag blir förbannad.
Efter ett halvt liv i Huddinge är han här för att stanna.
– Det tog ett tag att identifiera sig som Huddingebo, men nu finns det inga alternativ.
De där jävlarna som talar om enkla jobb talar om de obekväma, trista jobb som sliter människor sönder och samman.