Barnens tankar om corona
Pandemin påverkar oss alla, inte minst unga. Vi tog ett snack med några lågstadieelever om deras upplevelser från våren som gått.
UNGA OCH VÄLINFORMERADE. Avstånden Aktiviteterna
Det har gått nästan tre månader sedan coronaviruset blev samtalsämnet på allas läppar, när vi sätter oss för att prata om det med sex lågstadiekamrater på en solig terrass. Barnen är noga med att hålla koll på vilken dricka som är deras egen.
– Det är viktigt att vara försiktig, för det droppsmittar, säger Sophie Haeberlein medan hon tar en tugga på en melonskiva.
– Ja, spottar man i ett glas och så dricker någon annan ur det, eller om man råkat spotta på något och så rör någon annan det och den personen pillar med händerna i ansiktet, då är det droppsmitta, säger Emil Håkansson.
– Corona kan komma genom mun, näsa eller ögon, och så kommer det in i kroppen, viruset, säger Sophie.
Lär sig överallt
Samtalsämnet som helt dominerar samhället, nyheterna och sociala medier har även nått de unga.
– Man lär sig överallt, tv har mycket reklam, och det finns reklam i apparna. I skolan säger de väldigt mycket och hemma säger föräldrarna att man ska tvätta händerna, säger Harley Andersson.
Några känner någon som har varit sjuk i covid-19. Flera av barnens föräldrar har testat sig.
– Min kompis har varit sjuk i tre-fyra månader, först var det förkylning, nu hosta, jag kommer knappt ihåg hur han ser ut, säger Eddie Bergman.
– Ja, om man har symptom eller så måste man ju stanna hemma, även om det inte är corona, säger Sophie.
De berättar att det tillkommit en hel del förhållningsregler på skolan. På toaletterna i skolan finns instruktioner hur man ska tvätta händerna och en sång att sjunga till. Det är extra noga vid maten där barnen berättar att grönsaksbordet numera är borttaget.
– Vi äter mellis oftast utomhus, säger Harley.
– Vi får inte leka lika mycket, vi treor får inte leka med tvåorna, lägger Vilmer Bergman till.
Ansvar att hålla direktiven
På utbildningsförvaltningen i Stockholms stad är de nöjda med att skolorna har tagit ett så stort ansvar för att direktiven ska hållas.
– Vi har jobbat mycket med att ge skolorna information och varje skola har gjort enorma insatser. Med handtvätt, försiktighet, och att få ut information till elever och vårdnadshavare om att stanna hemma vid minsta symptom, säger Teddy Söderberg, grundskolechef i Stockholms stad.
Man lär sig överallt, tv har mycket reklam, och det finns reklam i apparna. Hemma säger föräldrarna att man ska tvätta händerna.
Mor- och farföräldrarna De nya rutinerna
När det kommer till nästa termin hoppas han att pandemin ska ha stannat av.
– Det är viktigt i höst att se vilken undervisning som behövs kompletteras. Vi behöver ha koll på vilka elever som varit borta mycket och hitta lösningar för att säkerställa att alla elever får den kunskap de har rätt till.
Mycket har ställts in
Tillbaka på terrassen är alla överens om att det är viktigt att inte smitta de äldre och andra som är i riskgrupper.
– Det är rätt läskigt om man skulle råka smitta sin farmor och farfar eller mormor och morfar, säger Emil.
– Jag är inte jätterädd för mig själv om jag får corona, jag är mer rädd för att smitta farmor och farfar, mormor och morfar eller de äldre, lägger Sophie till.
Förutom att de inte träffar mor- och farföräldrar som vanligt berättar också barnen om planerade resor till Cypern, Spanien och Thailand som antagligen inte kommer bli av. Flera födelsedagsfiranden har också ställts in.
– Vi skulle åka på vår sista klassresa innan vi byter klasser och sova över i ett spökhus, säger Astrid MartelleurCewers.
– Ja, det var bestämt sedan ettan och nu fick vi bara vara där över dagen, säger Sophie.
– Men det finns bra saker med det också, det är att klimatet blir bättre, säger Emil och de andra nickar glatt.
Plötsligt kommer Sophie på en sak:
– Varför pratar vi om corona och att man ska hålla två meter avstånd, när vi inte sitter två meter ifrån varandra?, säger hon.
Det är inte helt lätt att komma ihåg, men nu drar sig alla en bit ifrån varandra.
– En meter minst håller vi i skolan, där är det tejp på golvet, säger Emil.
– Ja, i ledet till matsalen men man glömmer ändå, säger Harley.
– Men om vi skulle stå en meter hela vägen skulle vi till och med behöva stå utanför byggnaden för det blir ett så långt led, säger Sophie.