Amanda Lind om presstödet till gratistidningar.
Lokaltidningen Mitt i får del av presstödet
För första gången får gratisutdelade lokaltidningar mediestöd från staten för att bevaka Stockholm.
– Hushåll och människor som kanske inte prenumererar på en tidning får ändå nyheter till sig och får granskande journalistik. Det är helt centralt för vår demokrati, säger kultur- och demokratiministern Amanda Lind (MP).
Granne med Centralstationen ligger Aftonbladet och Svenska Dagbladet. På Kungsholmen tornar DNskrapan, flera Bonnierägda mediers bas. Public servicebolagen har sitt fäste vid Gärdet. Från Glashuset vid Slussen pumpar nyhetsbyrån TT ut journalistik till lokaltidningarna runt om i landet.
Att de stora rikstäckande mediehusen har sina centralredaktioner här och att ungefär hälften av landets alla journalister bor i länet öppnar för en återkommande kritik mot mediernas alltför enögda fokus på Stockholm.
Vita fläckar i Stockholm
Trots det klassas en rad stadsdelar och kommuner i länet som “vita fläckar” av statliga myndigheten för press, radio och tv. Det är alltså områden som saknar eller har svag journalistisk bevakning. Här behövs skattepengar för att stötta lokaljournalistiken beslutade myndigheten i somras och fördelade drygt åtta miljoner till medier i länet.
– Stockholm är så mångfacetterat. Du har stadsdelar med sin egen politik och saker som händer väldigt lokalt. Du har kranskommuner som också behöver sin journalistik. Det är viktigt att det som händer lokalt inte drunknar i stora riksmediers nyheter, säger Amanda Lind (MP), kultur- och demokratiminister om stödet.
Tidningar som når brett
Mitt i:s och Direktpress tidningar i Stockholm får nu bland annat pengar för att stärka journalistiken i stadsdelar och kommuner som Järfälla, Botkyrka, Solna, Täby, Tensta/Rinkeby och Huddinge. Områden som annars skulle riskera att halka utanför mediernas bevakning, menar Amanda Lind.
Det här är första gången gratistidningar i Stockholm får tar del av statligt presstöd. De fyller en viktig roll för lokaljournalistiken i stan och för demokratin i lokalsamhället, anser Amanda Lind. – Gratistidningarna speglar ofta det här extremt lokalt, det som händer i ett bostadsområde och i en stadsdel, och man når ut brett i områden som annars har en svag journalistisk bevakning. Hushåll och människor som kanske inte prenumererar på en tidning får ändå nyheter till sig och får granskande journalistik. Det är helt centralt för vår demokrati, säger hon.
Krävs digital omställning
Men även om papperstidningen på hallgolvet i dag är gratistidningarnas stora inkomstkälla så betonar Amanda Lind att gratismedier, precis som övriga mediebranschen, måste fortsätta arbeta för att ställa om och hitta nya sätt att nå läsare digitalt.
Kvinnor blir valbara till stads- och kommunfullmäktige. Den första kvinnan som väljs in är
Att gratistidningar nu får del av olika statliga mediestöd har mötts av motstånd från delar av branschen som ansett att tidningarna har “lägre ambitioner gällande det demokratiska uppdraget”. Men den bilden köper inte Amanda Lind, som understryker att gratistidningarna ska leva upp till samma krav som alla andra statligt stöttade medier.
Tidningar som utvecklats
Hon anser att det hänt mycket med gratistidningarnas kvalitet sen hon som ung extraknäckte med att dela ut annonsblad där reportage klämts in mellan reklamen.
– Många fler gratistidningar har en större ambition vad gäller det journalistiska uppdraget i dag. Jag ser inte att det är en lägre journalistisk ambition som gratistidningarna har, däremot kanske det speglas att man har mindre resurser.