Så levde folk i Vårberg på 300-talet
Tre gårdar med ansvar för vårdkasen, varningssignalen på berget. Någonstans där börjar söndagens stadsvandring om Vårbergs historia där du får lära dig om praktgravar, handel och hur vanligt folk levde i Vårberg på järnåldern.
Vandringen börjar på 300-talet. Då var Vårberg ett jordbrukslandskap med två, tre gårdar, inräknat Vårby gård.
– De har haft ett samarbete. Mycket tyder också på att de har nyttjat vattenvägarna till Björkö (dåvarande Birka) och andra områden, säger Anna Lilliehöök, museipedagog på Stadsmuseet.
Trångbott
Gårdarna beboddes av få personer, fem till sex vuxna per gård plus barn.
– Det kan ha varit mamma, pappa, morföräldrar, barn och andra vuxna som pappas bror med familj, samt tjänstefolk. Det är osäkert om trälar räknades med.
Gården bestod av flera mindre hus. Ett boningshus med sängar längs väggarna där man ibland även bodde tillsammans med djur för att bättre hålla värmen. Ett kokhus, en vävstuga och ibland även smedja och hus för djur.
– De lever mer i mörker eftersom det inte finns belysning, umgås framför elden, spelar musik, sjunger och handarbetar, så ensamheten var inte lika stor som idag, säger Anna Lilliehöök.
Vårberg var inte en landsbygd där de levde med kor och bytte ägg med grannen, utan folk reste iväg för att köpa även statusvaror. Här har hittats glaspärlor och knappar med granater.
Namngavs efter eldkase
Medellivslängden var 33 till 35 år, men i Vårberg fanns även människor över 70 år.
Namnet Vårberg kommer av vårdkasen, elden högt uppe på berget, som skulle tändas för att varna grannarna för faror.