Här gjordes fler – inte färre – operationer under pandemin
Här är Karolinskas knep för att klara vårdskulden
Enligt skräckscenariot tar det flera år för regionens sjukhus att beta av vårdskulden efter pandemin. Men på Karolinska universitetssjukhuset är de redan på god väg.
Hon gillar inte benämningen vårdskuld, Caroline Hällsjö Sander, överläkare och verksamhetschef för perioperativ medicin vid Karolinska i Solna.
– Det är tungt att höra för personalen som jobbat hårt under pandemin. Vi står inför en enorm utmaning och det är viktigt med pepp nu, säger hon.
Själv säger hon ”uppskjuten vård”. Enligt beräkningar som SVT gjort utifrån data från SPOR, Svenskt perioperativt register, kommer det att ta flera år att beta av alla operationer som skjutits fram.
Vid Södersjukhuset har till exempel 4 232 färre operationer gjorts under pandemin, vilket skulle ta 144 hela arbetsdagar att utföra.
Eftersom det inte är möjligt för Sös att fördubbla personalstyrkan och arbeta av skulden på 144 dagar har SVT räknat på hur lång tid det skulle ta om sjukhuset höjer arbetsbelastningen till 110 procent, och klämmer in tre extra operationer per dag. Då tar det nästan fyra år att komma ikapp.
För Danderyds sjukhus skulle det ta 3,7 år att jobba igen och på S:t Görans sjukhus 5,4 år.
Mothugg från direktören
Men det här är ett skräckscenario som Johan Bratt, hälsooch sjukvårdsdirektör, inte skriver under på.
Det som skjutits fram är de elektiva operationerna, ingrepp som kan vänta utan stora medicinska risker, medan akuta operationer utförts som vanligt.
Men en hel del elektiva operationer har kunnat utföras hos privata vårdgivare som ingår i vårdvalen. Även Sophiahemmet och Ersta sjukhus har utfört sådana operationer.
– Sedan har sjukhusen kunnat beta av en del under lugnare perioder, så vi är hyggligt förhoppningsfulla. Men det kommer att ta minst halva 2022 innan vi är ikapp, säger han.
Karolinska universitetssjukhuset har klarat sig bättre än andra sjukhus. Visserligen ligger de 3 042 operationer back enligt SVT/SPOR, men det är främst i Huddinge.
Solna gick plus
I Solna har de under 2021 tvärt om opererat fler än innan pandemin. En förklaring är att de i hög grad opererar patienter som inte kan vänta, exempelvis de som har cancer.
– Det har varit nödvändigt att fortsätta att operera trots inflöde av covid- och akutpatienter, säger Caroline Hällsjö Sander.
Intensivvården av covidpatienter förlades främst till Huddinge, där flera operationssalar fick stänga.
– Vi ökade antalet ivaplatser från ordinarie 38 till som mest 130. Men så fort trycket minskade bemannade vi upp operationssalarna, säger Caroline Hällsjö Sander.
Nu väntar en höst när de uppskjutna operationerna ska planeras in. Innan pandemin fanns runt 4 000 patienter på kölistan, nu har den växt till strax över 5 000, berättar hon.
För att klara detta krävs minutiös planering.
Målsättningen är att det för varje operation ska finnas en plan B. Om operationen skulle gå snabbare än planerat finns det ofta en reservpatient redo med kort varsel.
– Operationsplanering är en lagsport. Och för att nå framgång behöver den vara datadriven, så man får kontroll på operationsköerna.
Allt måste stämma, operationssalen ska vara rätt bemannad med rätt utrustning och patienten ska tas omhand både före och efter ingreppet.
– Det är faktiskt väldigt komplicerat, det är otroligt många detaljer som måste sitta, säger Caroline Hällsjö Sander.