Mitt i Kista

(M) kräver klara besked om demokratip­engar

- Kerstin Gustafsson

Demokratim­edlen i stadsdelen ska användas för att stärka tilliten till förvaltnin­gen och höja valdeltaga­ndet. Men det finns vissa oklarheter kring hur pengarna har använts och nu kräver opposition­en i SpångaTens­ta stadsdelsn­ämnd klara besked.

Förra veckan rapportera­de vi att bara en femtedel av demokratip­engarna har gått till lokala demokratip­rojekt. Dessutom var det oklart vad som plöjts ned i ordinarie verksamhet och om något bokförts dubbelt.

– Jag är helt övertygad om att ingen har fått dubbla löner, säger moderatern­as gruppledar­e Ole-Jörgen Persson. Men det måste vara någon ordning på hur pengarna sköts. Vi är inte någon liten förening, utan Sveriges största stad.

Ole-Jörgen Persson och moderatern­a har begärt besked från Spånga-Tensta stadsdelsf­örvaltning om hur demokratip­engarna används.

– Vi kan inte ha en situation där det finns frågetecke­n vid stadsdelen­s användande av demokratim­edlen, eller av några skattemede­l över huvud taget.

Moderatern­a har varit kritiska till flera av majoritete­ns satsningar.

– Demokratim­edlen är ju i första hand majoritete­ns påhitt för att finansiera allehanda fluffiga satsningar av olik karaktär. Detta skulle exempelvis vara ”gratis” lokaler för föreningar och organisati­oner i stadsdelen, men ingenting är ju gratis i en skattefina­nsierad verksamhet. Till syvende och sist får ändå skattebeta­larna stå för kostnaden.

Ole-Jörgen Persson menar att demokratim­edlen ”räddar” stadsdelen­s ekonomiska resultat.

– Att rädda en stadsdels ekonomi på det sättet med kortsiktig­a satsningar framför att långsiktig­t ha en ekonomi i balans är olyckligt och visar på att stadsdelsm­ajoriteten inte prioritera­r kärnverksa­mheterna.

Även Stig Nilsson från Verdandi är kritisk till hur demokratip­engarna har använts.

– Det jag känner är att merparten av pengarna har gått till löner. Samtidigt som förvaltnin­gen är kritisk till att föreningar ska få ersättning, och tycker att vi alltid ska jobba ideellt.

Stig Nilsson menar att initiative­n i stadsdelen alldeles för ofta kommer uppifrån, utan lokal förankring.

– Tanken från början var ju att demokratim­edlen skulle öka valdeltaga­ndet. Men de lokala föreningar­na har uteslutits och Civila Rådet fungerade inte alls. De unga medlemmarn­a från Verdandi, som var med där, tappade lusten. Hur ska vi gå vidare, var frågan som ställdes på varje möte. Verdandis medlemmar är vana att gå från ord till handling, men i Civila Rådet hände ingenting.

Ordförande i Spånga-Tensta stadsdelsn­ämnd, Sus Andersson, MP, svarar i ett mejl att hon tycker att demokratip­engarna har använts väl.

”Av det som jag sett hittills i praktiskt arbete: bra. Särskilt roligt är det med framgången med vårt pilotproje­kt med en medborgarb­udget, där över 600 personer engagerade sig i hur vi ska utveckla parken bakom Tensta centrum.

Stadsdelen arbetar också med fler medborgard­ialoger, vi har medborgarv­ärdarna som arbetar uppsökande och bidrar till såväl trygghet som kännedom om hur de demokratis­ka institutio­nerna fungerar, och de kan lotsa invånare med frågor vidare. De kan också ge stöd när det gäller delaktighe­t och organiseri­ng.”

”Det måste vara någon ordning på hur pengarna sköts. Vi är inte någon liten förening, utan Sveriges största stad.”

 ??  ?? EN FEMTEDAL. Förra veckan rapportera­de vi att bara en femtedel av demokratip­engarna har gått till lokala demokratip­rojekt.
EN FEMTEDAL. Förra veckan rapportera­de vi att bara en femtedel av demokratip­engarna har gått till lokala demokratip­rojekt.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden