Klassen redo för nobelpristagaren
Förra året väntade de förgäves på Bob Dylan. Men årets Nobelpristagare i litteratur verkar komma. Eleverna i Rinkebyskolan håller som bäst på att förbereda sig inför Kazuo Ishiguros besök.
– Bob Dylan kom inte, men Kazuo Ishiguro har lovat att komma, säger John Merkovic, som var med även förra året i gruppen som arbetade med Nobelpriset.
– Då kom kemipristagaren i stället.
Eleverna, från klass 8 A och 7–9 D, har läst hela, eller delar av, Ishiguros roman ”Never let me go”.
– Ja, vi valde den, eftersom den till stora delar är en barndomsskildring, säger Gunilla Lundgren, författaren som driver Nobelprojektet.
– Det är en otroligt gripande roman om klonade barn, som är skapade för att ge bort sina organ.
Fyra av killarna sitter i korri- doren innan repetitionen börjar.
– Vi såg filmen, säger Abdelqaderie Hamze. Det var mycket känslor i den.
Det är tveksamt om det var ett gott betyg.
– Båda huvudpersonerna dog, säger Mehdi Aboofarhan.
Eleverna gör varje år ett häfte; om Nobels historia, om författaren och hans verk. De medverkar med dikter, texter och illustrerar boken själva.
– Ishiguro kom till England från Japan som femåring och växte upp med två kulturer och två språk, säger Gunilla Lundgren. Han är ett bra exempel för våra barn.
Sabina Masatafa och Ilhaan Elmi har båda två stort ansvar under framträdandet på Rinkebys egen Nobelfest.
– Vi kommer att läsa upp våra tankar kring hans arbete, säger Ilhaan. – Allt sker på engelska. När årets Nobelpristagare i litteratur tillkännagavs i Börshuset var de där.
– Jag gick direkt till biblioteket för att låna boken, säger Sabina, men det var redan 20 personer i kö. Men vi har läst valda delar av boken.
De tycker båda att de lärt sig mycket under arbetets gång.
– Ja, vi blir mer och mer vana att tala inför publik, sä- ger Sabina. Det är nog bra för framtiden.
– Jag tror på Rinkeby, säger Gunilla Lundgren, det är en fantastisk plats som förändras hela tiden.
I år är det tjugonionde året som hon arbetar med Nobel i Rinkebyskolan. Och det blir ett trettionde, det säger hon bestämt.
– Sedan får vi se. Jag tror att skolan kommer fortsätta att arbeta med Nobel, men de behöver ju inte göra som jag. Det kan ta vilken vändning det vill.