Razzior skrämde bort sexköparna
Polisens razzior har gett resultat. Antalet sexköp har till viss del minskat. Jasmina berättar hur hon till sist lyckades ta sig ur prostituionen.
Det finns en funktion där de recenserar kvinnorna som om de vore vilken vara som helst.
Under våren genomförde polisen bland annat ”Insats torsk” med sexköpsrazzior mot bordeller i Stockholm. I en av insatserna greps krögaren och tidigare proffsboxaren Paolo Roberto, som snabbt talade ut i medier och erkände sitt brott.
I efterdyningarna skrevs flera artiklar i ämnet och samtidigt hade coronapandemin brutit ut.
Virusets spridning verkar dock inte ha haft så stor inverkan på sexköparna. Däremot skrämdes många av den mediala uppmärksamheten på prostitution som razziorna ledde till, berättar Marcus Eberhardsson, som arbetar med prostitutionen i Stockholm inom polisens människohandelssektion.
– Det var färre som vågade köpa sex när våra insatser blev omskrivna. Rädslan att bli upptäckt är värre än rädslan att bli sjuk i corona, säger han.
Polisen berättar att det är svårt att föra statistik över antalet sexköp.
”Kvinnor recenseras”
– Det vi går på är vad kvinnorna berättar. Om de tidigare haft upp till tio kunder per dag kan det nu gå två, tre dagar utan att de har någon alls, säger Christian Frödén som är gruppchef vid människohandelssektionen, och fortsätter:
– I vissa fall kan det göra att kvinnorna tvingas sänka priserna för att kunna konkurrera. Eller överträda gränser som de haft tidigare och göra värre saker än vad de från början tänkt sig.
När prostitutionen ”flyttade” ut på nätet försvann mycket från gatan.
Det brukar ligga mellan 120 och 160 annonser ute om dagen där kvinnor i Stockholm erbjuder sexuella tjänster.
– Just nu, när vi pratar, ligger det 145 annonser ute på de vanliga sexsajterna. Det är vanligt att sexköpen sker i lägenheter som hyrs via Airbnb eller att tjejerna åker hem till mannen, så kallade ”outcalls”, säger Marcus Eberhardsson.
Låtsas vara köpare
– På sajterna kan männen som vill köpa sex bläddra bland olika bilder på tjejerna. Det finns en funktion där de recenserar kvinnorna som om de vore vilken vara som helst, till exempel en tvättmaskin – det är väldigt tydligt att det rör sig om handel, säger Marcus Eberhardsson.
Polisen arbetar på olika sätt för att komma åt prostitutionen. Bland annat låtsas de vara köpare.
– Vi ringer på annonser och får en adress och en portkod. Sedan åker vi dit tillsammans med socialtjänsten och när vi kommer in i lägenheten legitimerar vi oss som poliser och säger till kvinnan att hon kan slappna av, vi vill bara kontrollera att hon mår bra samt ge information. Ibland blir de rädda, särskilt kvinnor från länder där polisen är korrupt. Men när de fått prata med socialsekreteraren en stund brukar de bli lugnade, säger Christian Frödén och fortsätter:
– Det är en speciell situation när man kommer in i lägenheten och kvinnorna står och ska se sexiga ut. Sedan
rasar fasaden. De börjar ofta gråta och berättar om sina hjärtskärande livshistorier.
Den gatuprostitution som fortfarande finns i Stockholm äger till största del rum i citykärnan och kring det gamla klassiska prostitutionsstråket Malmskillnadsgatan men även kring Stureplan.
– Vi jobbar både uppsökande och med spaning. Varje pass som vi arbetar tar vi en sväng förbi för att kolla läget med dem som prostituerar sig på gatan. De ser inte oss som fienden. Om vi tar en köpare så behåller kvinnorna sina pengar. Många gånger kan kvinnorna också agera som anonyma tipsare.
Kontaktas av uthyrare
Hotellpersonalen är mer utbildad om sexhandel i dag och många hotell efterfrågar polisens hjälp för att undvika prostitution. Efter vårens insatser har polisen även kontaktats av uthyrare av Airbnb-lägenheter.
– Det som allmänheten kan göra är att vara uppmärksam på om det springer folk i trapphuset som de inte känner igen. Om man ser någon okänd kan man säga hej och fråga vem personen ska till. Det är brottsförebyggande i sig och sprids i köparkretsar att folk i huset har koll.
En omdebatterad fråga är om det finns dem som säljer sex frivilligt.
– Det är omöjligt att säga men gemensamt för alla som prostituerar sig är att ingen ville detta från början. Den ”lyckliga horan” finns inte. Sen är det svårt att ta sig ur. Kvinnor från till exempel Rumänien kanske har en månadslön på 4000 kronor där om de har jobb, här kan de få den summan gånger tio eller mer, på en månad. Ofta försörjer de hela familjen i hemlandet, säger Christian Frödén.
Polisen berättar att Sverige internationellt ses som ett ”hyfsat bra land att sälja sex i”. Här får man ”åtminstone” ha sex med kondom, i resten av Europa ser det annorlunda ut.
Rekryteringen sker ofta från främst Rumänien, Ukraina och Nigeria, men även från andra länder. Enligt polisen är det en absolut minoritet av de prostituerade kvinnorna som är svenska, och i vissa fall där handlar det om unga kvinnor som har ett slags självskadebeteende.
– De utbildningsinsatser som Simon Häggström från NOA (Polisens nationella operativa avdelning, reds anm.) har gjort runt om i Sverige hjälper oss enormt. Det är meningen att alla lokalpolisområden ute i landet ska ha ”de glasögonen”. Precis som vi lär oss på polishögskolan hur man kan känna igen någon som är narkotikapåverkad, ska man kunna se tecken på att det är ett sexköp på gång vid en fastighet.
Vilka är männen som köper sex?
– Vi har försökt hitta en gemensam nämnare men det är svårt. Det handlar om alltifrån 17-åringar till äldre män, den äldsta vi tagit på en insats var 86 år. Det är höga direktörer, kända personer, narkomaner och kriminella, säger Marcus Eberhardsson.
När de blir tagna på bar gärning blir många skamfyllda.
– En vanlig ”ursäkt” är att man har en gravid fru där hemma eller ett nyfött barn så att man inte kan ha sex med sin partner. Eller att man helt enkelt inte hittar någon partner. Men det är ingen mänsklig rättighet att få ha sex, säger Christian Frödén.