Därför spränger de i Stockholm
”Används i utpressningssyfte och hot” Narkotikaaffärer, utpressningar och
personliga vendettor uppges ligga bakom den våg av sprängningar som skakat Stockholm. Enligt kriminolog Sven Granath handlar det om ”en liten skara” personer som ligger bakom dåden. ”Vi vet vilka som har motiven”, säger han.
Natten mot den 13 januari detonerade sprängladdningen i huset på Gyllenstiernsgatan på Östermalm. Smällen hördes över hela Stockholm och förödelsen som följde vittnade om kraften i explosionen.
Händelsen är en av de senaste i raden av sprängningar som inträffat i Stockholm – ett relativt nytt fenomen som fick sin egen brottskod först 2017.
– Det vi vet är att det är ganska nytt område. Och vi har sett en svag tendens till ökning, säger Sven Granath, kriminolog vid Polismyndigheten.
Han arbetar med att kartlägga den senaste tidens gängrelaterade våldsspiral i Stockholm som först präglades av skjutningar. Men nu också av sprängningar.
– Det är på samma sätt som med skjutningar: det används i utpressningssyfte och hot. Det är också ofta riktat mot flerbostadshus och näringsidkares verksamheter, säger Sven Granath.
En 35-årig man greps kort efter Östermalmssprängningen och sitter häktad misstänkt för grov allmänfarlig ödeläggelse. Mannen, som nekar till brott, är tidigare känd kriminell och uppges ha kopplingar till grov organiserad brottslighet.
Utpressning vanlig anledning
Sven Granath menar att sprängningar rent generellt kan kopplas till narkotikaaffärer och utpressningar. Än så länge har inga politiska motiv kunnat skönjas i de fall som inträffat i Stockholm.
– Typiskt sett handlar det om utpressningar. Antingen inom ramen för kriminella affärer eller inom ramen för annan form av beskydd. Sedan kan det finnas anledningar som handlar om rena hämndaktioner, heder eller av mer personlig karaktär. Däremot är det väldigt ovanligt att man vill ha ihjäl en människa, säger Sven Granath.
Sprängningarna har blivit en nationell angelägenhet och hanteras som en ”särskild händelse” inom ramen för Operation rimfrost.
Att sprängningar har blivit en ”trend” i kriminella kretsar
Vi vet vilka som har motiven att placera ut de här sprängladdningarna.
råder det inga tvivel om, enligt Sven Granath. Men han bedömer ändå att den uppåtgående kurvan på sikt kan stoppas.
– Det är redan en trend och man lär sig av varandra. Men det innebär inte att trenden kommer att fortsätta. Det är en liten skara som gör det här, säger han.
I rena siffror handlar det om ett hundratal individer som kan vara inblandade, menar han.
– Vi vet vilka som har motiven att placera ut de här sprängladdningarna. Generellt är det personer som finns lite högre upp i de kriminella hierarkierna. Det är ett mönster man kan se polisiärt. Det är inte småkillarna som är ytterst ansvariga för det här, och det riktar sig inte heller mot småkillarna. Utan anstiftarna finns ganska högt upp och det kan måltavlorna också göra, säger Sven Granath.
”Kräver expertkunskaper”
När det gäller tillverkning av de sprängmedel som används är siffran för tänkbara personer lägre.
– Oftast är det dynamiter och sprängladdningar med komponenter från andra länder som i slutändan monteras ihop här i Sverige. Och det kräver expertkunskaper för att det ska fungera, säger han.
Däremot är okunskapen stor bland dem som placerar ut sprängladdningarna. Något som resulterat i de stora materiella skador som följt efter den senaste tidens händelser.
– Syftet är att få en effekt. Sedan kanske den som apterar inte har koll på hur stor effekten egentligen är. Det sker olyckor ibland, det har hänt att folk råkar spränga av laddningar de håller i handen.
Viktigt att vittna
Enligt Sven Granath används nu liknande polisiära strategier som vid arbetet mot skjutningar. Där har utvecklingen avstannat under 2018.
– För det första gäller det att sätta hårt polisiärt tryck och sätta dit så många personer som möjligt som är inblandade. Sedan är det viktigt att få folk att känna förtroende att våga vittna om det här. Den tredje grejen är att komma åt de personer som tillverkar de här bomberna.