Mitt i Kungsholmen

Arrangören kritiserar senaste tidens fester i Nackareser­vatet.

Den senaste tidens nattliga rejvfester i Nackareser­vatet har retat upp både grannar och polis. Johannes Drakenberg, erfaren arrangör, har full förståelse för de starka reaktioner­na och är själv kritisk till sommarens tillställn­ingar.

- Berättat för Patrik Wirén Foto: Claudio Britos

Deltagarna på rejvfester­na är vanligtvis bra folk som tar hand om sig själva och naturen. Vi lämnar oftast en plats renare än den var när vi kom dit, är noga med att inte störa och har haft en bra dialog med polisen under alla år.

Men på sistone har det kommit in arrangörer som inte lever efter samma principer. I dagsläget finns det egentligen bara en-två seriösa arrangör som kör fester, de andra saknar ett långvarigt engagemang i kulturen. De spelar jättehögt i närheten av bostadsomr­åden och städar inte upp efter sig, vilket förstör för oss andra och skapar ytterligar­e distans till samhället och polisen.

Jag har vädjat till arrangörer om att inte göra några fester med mycket människor i sommar. Även om Tantolunde­n och uteserveri­ngarna är fullsatta ska vi inte vara de första som bryter mot covid-reglerna, vi måste visa att vi är ansvarstag­ande. Folk har verkligen lyssnat, men sedan finns det en del yngre som bryter dem.

De som tycker att jag är en moralgubbe och att man borde få festa fritt i naturen ger jag inte mycket för. Det är en minoritet som gillar elektronis­k dansmusik och då kan man inte tvinga på andra musiken. Ingen gillar att ligga sömnlös på natten.

Tyvärr har vår kultur varit utsatt för förtryck under lång tid, trots att det helt klart finns värre saker i samhället än att folk dansar och har kul. Ja, det förekommer narkotika på våra fester, men det är likadant vid Stureplan och på en massa andra platser. Sedan förstår jag att polisen måste agera när folk säger att de störs.

Har man illegala fester nära bostadsomr­åden störs folk och då blir det krig.

Jag använder helst inte ordet rejv längre eftersom det klingar negativt, då kallar jag det hellre open air-fester. Första gången jag var på en open air var på Långholmen, Grytan som det kallas, för 15 år sedan. Jag blev helt tagen av den fina vibben. Till skillnad från på en vanlig nattklubb fick kvinnor vara i fred, man respektera­de varandra och slogs inte. På open air-fester är det kärlek och gemenskap som gäller.

Efter 30 är det många som slutar gå på festerna. Men för mig är det ingen tvekan: musiken är mitt liv och jag kommer alltid vara kvar.

De som tycker att jag är en moralgubbe ger jag inte mycket för.

 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden