Mitt i Kungsholmen

In­för en tyd­lig gräns mel­lan jobb och fri­tid

- EVE­LI­NA HERTZ Re­dak­tör Career

Un­der vå­ren har många fått flyt­ta si­na ar­bets­plat­ser från kon­to­ret till var­dags­rum­met el­ler kö­ket. Det ver­kar hål­la i sig även un­der hös­ten. Vis­sa (som min sam­bo) tyc­ker det är rätt najs. Ing­en res­tid och inga fika­pa­u­ser som stör. När kloc­kan slår lunch­tid drar han på sig spring­s­kor­na och her­re­gud vad han har spa­rat peng­ar på att kä­ka lunch hem­ma.

And­ra (som un­der­teck­nad) tyc­ker det är pest. Jag sak­nar det so­ci­a­la och kre­a­ti­vi­te­ten som väcks i munt­li­ga sam­tal med mi­na kol­le­gor. Min störs­ta be­drift un­der min hem­ma­job­ban­de vec­ka i vå­ras var att min sam­bo till slut gick med på att ta ef­ter­mid­dags­fi­kat på mitt ”kon­tor”, a.k.a yngs­ta bar­nets rum.

Jag tror att många kom­mer fort­sät­ta hem­ma­job­ba även när pan­de­min är över. Di­gi­ta­la mö­ten är det nya svar­ta. Jag hop­pas att det då kom­mer stäl­las hög­re krav på ar­bets­gi­va­re när det gäl­ler ar­bets­mil­jön, med tyd­li­ga grän­ser mel­lan jobb och fri­tid. Inga da­to­rer i sof­fan på kväl­len, in­te ens för att ”ba­ra kol­la en snabb grej på mej­len”.

Sam­ti­digt ska vi kom­ma ihåg att långt ifrån al­la kan job­ba hem­i­från.

I jak­ten på smar­ta lös­ning­ar får vi in­te glöm­ma bort att li­vet ser oli­ka ut för al­la.

Vi får in­te glöm­ma att li­vet ser oli­ka ut för al­la.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden