Så görs bodelningen om ett gift par skiljer sig

Hur fördelas egendom när gifta par bestämt sig för skilsmässa?

När ett äktenskap

upphör ska makarnas giftorättsgods fördelas mellan dem genom bodelning. Giftorättsgods är det som inte är enskild egendom. Och enskild egendom är egendom som till följd av exempelvis äktenskapsförord, gåvobrev eller testamente är enskild. Om makarna bara har enskild egendom och ingen av dem begär att få överta bostad eller bohag från den andra maken behövs det ingen bodelning.

Ibland kan en hälftendelning kännas orättvis utifrån att den ena maken var mycket rikare än den andra eller liknande. Därför finns det en jämkningsregel gällande bodelning. I den mån det med hänsyn till äktenskapets längd, makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att en make vid bodelning ska lämna egendom till den andra maken i den omfattning som nämnts ovan ska bodelningen i stället göras så att den förstnämnda maken får behålla mer av sitt giftorättsgods.

Om vissa omständigheter är uppfyllda kan maken begära att behålla en del eller allt sitt giftorättsgods för sig och hålla det utanför hälftendelningen.

Detta kallas giftorättstrappan och innebär att vardera makens nettogiftorättsgodsandel ska öka med en femtedel för varje år som makarna varit gifta (inkluderat den sambotid som föregått äktenskapet). Så för att ge ett exempel. Om makarna har varit ett par i ett år kan den rikare maken till exempel, begära att bara 20 procent av vardera makes giftorättsgods ingår i en hälftendelning.

När det räknats

ut vilken andel av giftorättsgodset varje make ska ha ska egendomen fördelas. Makarna har på sin lott rätt att i första hand få sin egendom eller den del av denna som den önskar. Den som har störst behov av makarnas gemensamma bostad eller bohag har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott.

Det finns alltså mycket att fundera på kring bodelning, och ibland kan det vara bra att ta hjälp av en jurist.