Johan Bratt: Inte ikapp förrän 2022
De med störst medicinska behov kommer först.
Det kommer att ta hela hösten och in på 2022 att komma ikapp med alla operationer som fått vänta under pandemin.
Sjukhusen har nu i uppdrag att gå igenom alla diagnosgrupper och se var köerna är längst, och upprätta priolistor. De ska också ha koll på vilka som väntat längre än längre än vårdgarantins 90 dagar.
– De med störst medicinska behov kommer först, säger Johan Bratt, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör.
Operationer som skjutits upp under pandemin är ofta höftoperationer, knäproteser, plastikkirurgi och urologiska ingrepp.
30000 färre planerade kirurgiska ingrepp gjordes mars 2020–mars 2021 jämfört med ett vanligt år, berättar han. Nu är det viktigt att komma igång.
– Även om en hel del av dem åtgärdats så är det en stor mängd att ta igen.
Utöver det tillkommer alla som undvikit att söka vård under pandemin.
– Där har vi ingen riktigt bra statistik. Vi vet att under den första vågen så var det färre som sökte för allvarliga symtom, som till exempel hjärtinfarkt. Under den andra och tredje vågen var söktrycket i stort sett normalt.
Cancerscreening ikapp
Klart är dock att antalet rapporterade tumörer minskat, vilket kan förklaras av att screeningen legat nere i perioder. Det kan också finnas ett mörkertal där man inte sökt vård hos husläkaren för symtom som skulle kunna vara cancer.
– Cancerköerna är redan identifierade, och där behöver vi snabba på med operationerna. För att klara patienter som inte kan vänta opererade Karolinska extra på lördagar innan sommaren, säger Johan Bratt.
När det gäller tjock- och ändtarmscancer är screening redan ikapp, livmoderhalscancer ska vara i fas under sommaren och screening för bröstcancer är i full gång, berättar han.
549 miljoner extra
Han räknar med att arbetet med att beta av vårdskulden kommer att pågå under hösten och även under 2022. 549 miljoner kronor extra har fördelats till de regionägda sjukhusen för att klara uppdraget.
Men nya vårdbehov kan uppstå, ”som en effekt av den sociala isoleringen eller ökad arbetslöshet kopplad till pandemin, eller somatiska och psykiatriska resttillstånd efter covid19-sjukdom”, skriver hälsooch sjukvårdsförvaltningen inför nästa års budget.