Mutumba föreläste i Rinkeby
Tatueringen AIK Guld 2LAX9, rasism, brandlarm, kärleken till familjen och Rinkeby. Allt och lite till fick Martin Mutumba in när han trotsade nervositeten och föreläste i Rinkebyskolan.
Martin Mutumba bryr sig om situationen i Rinkeby, stadsdelen han med stolthet ville lyfta och hylla när han 2009 – i sitt klassiska R-BY-pannband – vann SM-guld i fotboll med AIK.
– Det är vilda western, säger han. Kidsen måste få möjlighet att göra något bra. Vi ska starta ungdomslag inom Rinkeby United, men behöver först få upp herrlaget någon division. Ingen här imponeras av att vi i år gick upp i division 4.
32-årige Martin Mutumba ser ännu inget slut på egna karriären. Innan han stängde av mikrofonen efter sin ”Från botten till toppen”, lovade han att det ska bli ett SM-guld till innan han som gubbe avrundar i Rinkeby United tillsammans med grabbarna.
– Jag var jättenervös inför det här. Precis innan fick jag ont i ryggen och kände mig allmänt konstig. Det här var nytt för mig. Men nu känns det bra, löd hans intryck av föreläsningen som Jobbtorg Unga Kista ordnade i samarbete med Rinkeby Ungdomens hus.
I två timmar gläntade Martin Mutumba på dörren till sin barndom i Askeby, på Fornbyvägens dagis och hur han först var målvakt med mammas gamla skinnhandskar som skydd. Hans mor sydde även in en extraficka i fotbollsbyxorna där han hade godis ifall det blev tråkigt i matcher Vasalund/ Rinkeby, P85, vann med hiskeliga siffror.
– Vi var bäst och vann allt. En kille, Lamin, gjorde tio mål när han ville.
Martin, som med tiden blev utespelare, sökte mer. I tonåren nådde han AIK och möttes av rasism. Han fick inte följa med i bilar till bortamatcher, lediga platser i omklädningsrummet var ”upptagna” och när han showade med dragningar visade lagkamrater och deras föräldrar missnöje.
Ändå älskar han sitt AIK, vilket till stor del bottnar i vänskap och stor respekt för Björn Wesström, numera sportchef i AIK.
– Utan Björn hade jag aldrig spelat för AIK i all- svenskan. Han lärde mig mycket som tonåring, vilket jag förstått senare. Han körde bland annat ”dagens ord”.
När Wesström, efter att då 19-årige Mutumba hamnat i klammeri, tog sin hand från honom, insåg Martin vad fotbollen betydde. Bus och dumheter, som att starta brandlarm på skolan, hade plötsligt blivit grovt snatteri och han fick under tre år hämta hem sin talang inom finsk fotboll. Via Väsby United, då samarbetsklubb till AIK, togs han till nåder av Solnaklubben och Wesström.
Återkomsten landade i SMguldet 2009 och följdes av kärleksfetma, som han tillägnar hustrun Priscilla med en varm blick ner på första raden.
Att återberätta hela kvällen låter sig inte göras. Det är bättre att invänta boken som ska släppas nästa år och förhoppningsvis ska Martins många punchliner och pungsparkar sitta också i skrift.
”Utan Björn hade jag aldrig spelat för AIK i allsvenskan.”