”Lejonet är mitt Järva”
Där vi bor, Järva, är ett av de områden som är bland de mest omskrivna. Senast visade det sig att det sprids fejkade nyheter på olika sociala medier för att svartmåla området. Samtidigt är det hyfsat utbrett och accepterat att säga att politiken inte spel
Politiker som svartmålar området så att kan man tro att det är bara vildingar, ociviliserade människor, brottslingar och islamister som bor i Järva. Vi som bor i området hamnar i skottlinjen mellan olika världar, åsikter och perspektiv. Om man inte hör till A-åsikten då kallas man någonting och respektive B-åsikten då kallas man något annat. Det finns inget mellanläge.
”Om du ska inte hjälpa så får du inte heller stjälpa”, säger ordspråket vilket jag håller med om fullständigt. Vi har flera alternativ och det har vi alltid, fast vi är inte alltid medvetna om dem. Vi får vara arga, bittra, besvikna över det som händer i Järva, vilket är vårt hem, och resultat av det är att antingen väljer vi att stöka, förstöra och hata eller samla krafterna och fighta.
Första alternativet är ju lätt att ta till. Man avsäger sig ansvaret och skyller allt elände på andra. Man gnäller och skyller och tar på sig offerkoftan. Hopplösheten tar greppet på en och man tappar framtidstron, vilket kan leda till destruktiva beteenden eller passivitet. Då har man gett upp och lämnat kontrollen till andra för sitt liv och ort/hem. Det gör ingen nyttja.
Det andra alternativet är att samla krafterna och fighta, bli förbannad över något. Men säg inte att allt är hopplöst utan ta fram din kraft för förändring.
Järva är sårat. Järva har misskötts mycket länge för det har tappat sin kraft, det har tagit emot många skjutningar så såren är många och djupa. Det behövs omsorg, vårdnad, hopp, framtidstro och positivitet för att Järva ska återhämta sig. Kraften finns där, ljuset finns där, förändringens vilja finns där. Vi behöver vara modiga som lejon. Ja, precis allt finns där I lejonet, lejonet är mitt Järva. Järva behöver lugn och ro I läkningsprocessen och medicineringen ska ske under inrexpertisens rådande.
Med kallare språk menar jag att medan regeringen gör satsningarna i Järva så har vi många krafter som motarbetar. Krafter som injicerar Järva med negativitet, misstro, hat och hot vilket ju är det är sista som vi behöver i vår läkningsprocess.
Det finns så mycket vackert. Jag känner kvinnor som lagar mat ihop och studerar kvinnokonventionen med sina medsystrar. Jag har samarbetat med kvinnor som Helen Larson och Nurcan Gultekin som visar hur ett positivt systerligt nätverk kan fungera när de vägleder och hjälper unga tjejer för organisering, bildning och aktivering sina systrar noga. Hur de lyckas tillsammans i tystnad utan att göra stora väsen av sig. De vet att området behöver lugn och ro i läkningsprocessen.
De bara gör och de vet att de läker lejonet sakta men säkert. Jag känner Järvas kvinnor som fyllde stadshuset en lördag där de inspirerade och visade kunskap, kraft och vilja.
Det spelar roll, det spelar sådan otrolig roll om du engagerar dig eller inte och hur du gör.