Brandman, thaiboxare – och polis
Sollentuna brandmannen Sandra Bengtsson är ingen stillasittande människa. Förutom att ha ett allt annat än stillasittande jobb tränar hon också thaiboxning på elitnivå och har bland annat ett EM-guld i bagaget. – Jag är ganska rastlös som person. Jag gil
Vi i
Sollentuna möter Sandra Bengtsson på brandstationen i Sollentuna, där hon precis har gått av sitt nattpass. Hon rör sig vant i de lite slitna lokalerna – för trots att hon bara är 28 år har hon redan hunnit vara brandman i sex år.
Varför hon gick nästan direkt från gymnasiet till brandmans utbildningen har hon svårt att komma ihåg, men i dag är hon väldigt glad att hon gjorde det.
– Det bästa med jobbet är variationen. Man vet aldrig vad som ska hända på ett pass så det blir aldrig ett hamsterhjul. Blir det ett larm så måste man lösa situationen som uppstår, där och då. Dessutom är kollegorna väldigt bra och vi har alltid kul ihop.
En annan sak som hon älskar med arbetet är möjligheten att få hjälpa människor.
– Det kan vara allt från att hjälpa någon med en liten sak till att vara med och rädda liv. Det är så klart häftigt.
Men, så finns det också motsatsen.
– Det sämsta är när det går dåligt för någon, speciellt när det handlar om unga människor. Man får se mycket tragedi. När någon har hoppat framför tåget, till exempel, är det vi som är först på plats. I de lägena får man alltid mycket stöttning från gruppen; det är jätteviktigt.
Att vara
tjej och brandman är inget hon reflekterar särskilt mycket över.
– Jag är en i gruppen, en kollega. Könet känns inte så relevant i det här sammanhanget. Alla gör samma grejer.
Och att klara av de tunga fystester som jobbet kräver och som är exakt samma för män som för kvinnor, det är inga större problem.
– Jag tränar väldigt mycket. En timme per dag på jobbet, plus thaiboxningen. När jag ligger i matchträning blir det sex pass i veckan på klubben, plus löpning. Så jag snittar väl två pass per dag under de perioderna.
Thaiboxningen är nämligen hennes stora intresse i livet.
– Det är en sport som intresserar mig. Den kräver självdisciplin, kontroll och respekt. Och så är det förbaskat roligt.
Skador är
inget som oroar henne särskilt mycket – varken vad gäller jobbet eller träningen. Hon bröt visserligen vadbenet förra året på thaiboxningen, och på den senaste matchen fick motståndaren in en armbåge i pannan så att den sprack och matchen fick brytas.
– Men det gjorde inte så ont. De sydde pannan direkt medan man fortfarande hade adrenalin så det var ingen fara. Thaiboxningen är inte farlig, men det är klart att man kan skada sig.
– Vad gäller jobbet så är det klart att det finns faror. Vi går ju in i brinnande byggnader och upp på höga tag. Men det är det vi tränar för.
Att hon
är en rastlös själ vittnar inte bara hennes vardag om, utan även framtidsplanerna. Nu är det nämligen snart dags för Sandra Bengtsson att byta karriär.
– Polisyrket har alltid lockat mig. Det verkar också utmanande och utvecklande. Så nu har jag precis kommit in på polishögskolan, och i höst kommer jag börja plugga.
Att hon kommer bli rastlös av ytterligare två år i skolbänken är hon ganska säker på, men hon tvivlar inte på att hon kan klara av det.
– Jag är väldigt målinrik- tad, så jag kan ta mig igenom det.
”De sydde pannan direkt medan man fortfarande hade adrenalin så det var ingen fara.”