Därför klipps inte gräset
Är det någon som har undrat varför inte kommunen klipper alla gräsytor? Jo, man vill spara lite platser där blommor kan få växa upp, för att hjälpa pollinerande insekter på traven.
”Det vore inga problem att få ihop sin midsommarnattsbukett här.”
Pollinerande insekter är till exempel bin, humlor och fjärilar. De flyger från blomma till blomma och sprider pollen, så att växterna kan föröka sig. Det är inte bara nödvändigt för växter i naturen, utan även för odlade växter.
Det är därför så många olika aktörer – bland annat Sollentuna kommun – nu gör vad de kan för att hjälpa de pollinerande insekterna på traven. De är nämligen hotade.
– Vi har gjort en del saker som gjort det svårare för pollinatörerna.
Det säger kommunens naturvårdschef Rikard Dahlén.
Med det syftar han bland annat på bebyggelse som har gjort att insekternas boplatser och matplatser försvinner. Ett annat problem är ständig gräsklippning, som gör att blommorna inte hinner växa upp.
För att åtgärda detta har kommunen gått med i ett projekt tillsammans med Världsnaturfonden, Sveriges Lantbruksuniversitet och ett konsultföretag. Projektet syftar till att ge mer och fler olika sorters blommor, vilket alltså inte bara är vackert utan även gynnar insekterna. Det är också ett forskningsprojekt för att lära sig om vilka metoder som fungerar bäst.
– Den enklaste åtgärden är att låta bli att klippa gräset och i stället arbeta med slåtter.
Du kanske har sett det på vissa ställen, bredvid Sollentuna kyrka till exempel. Där är det två stora fyrkanter av gräs som har lämnats oklippta, 3 000 respektive 2 000 kvadratmeter stora, intill den vältrimmade gräsmattan.
– Du kan se skillnaden – där gräset inte är klippt kan man säkert räkna upp femton olika blomarter på rak arm. Det vore inga problem att få ihop sin midsommarnattsbukett här, säger Rikard Dahlén.
I stället för att klippa slår man gräset en gång per säsong, i slutet av juli eller början av augusti. Vid det laget har blommorna redan hunnit fröa av sig, vilket ger förutsättningar för nya blommor till nästa säsong. De har också hunnit lagra ner sin näring i rötterna. Att slå i stället för att klippa ger också ett mer ”kirurgiskt snitt” på blomman, vilket är betydligt skonsammare än att slå sönder den med gräsklipparen, förklarar Rikard Dahlén.
Men det finns också andra åtgärder att ta till. Man kan så frön eller plantera små plantor, för att hjälpa artrikedomen på vägen. Man kan också så speciella nektarväxter, som insekterna tycker extra mycket om. Något som till exempel Bögs gård gjorde förra året, när de sådde en flera kilometer lång blomsteräng.
Kommunen har för det här projektet valt ut ett par platser där de koncentrerar sina insatser. Platserna har lite olika karaktär. Intill jästbolaget, till exempel, finns en sandig yta med växter som klarar av lite näringsfattigare jord. Här undviker man att klippa, bland annat för att jorden inte ska bli gödd av gräsklippet. Dessutom vill man, på samma sätt som bakom kyrkan, att växterna ska hinna blomma och fröa av sig.
Platserna har de valt ut för att skapa stråk över kommunen, där insekter kan röra sig fram och tillbaka.
– Vi vill förstärka sambanden i naturen mellan olika platser. Vi har också valt platser där det finns goda förutsättningar att få upp en mångfald.
– Hårdgjorda, asfalterade ytor och välklippta gräsmattor, det är sådant som ger artfattiga områden. Där kan vi förstärka, avslutar Rikard Dahlén. Anna Wettergård