Lyckad integration vinst för Sollentuna
Integration av nyanlända är en het fråga inför valet. I Sollentuna finns ett tydligt mål: det här ska bli landets bästa integrationskommun. Men vad innebär det egentligen?
En lyckad integration av nyanlända innebär en vinst för kommunen. Det var ambitionen för två år sedan – men hur har det gått? Veckans valtema handlar om integration.
I slutet av 2015, och under 2016, när många personer tvingades fly från krig till bland annat Sverige, formulerades målsättningen att Sollentuna ska bli Sveriges bästa integrationskommun.
– Vi bedömde att det här är en så viktig fråga att vi ville sätta ambitionen högt. Vi har alla förutsättningar i Sollentuna för att göra det här riktigt bra, säger Henrik Thunes (M), ordförande i kommunstyrelsen.
Om integrationen fungerar bra, innebär det vinster för kommunen. Fungerar den sämre sker det motsatta, resonerar han.
– Om vi inte möter det här på rätt sätt så innebär det ekonomiska utmaningar för de olika förvaltningarna i kommunen. Det är viktigt att vi är tydliga med att samma förväntningar finns på alla – som att lära sig språ- ket och stå på egna ben med egen försörjning, säger han,
– Vi har allt att vinna på en fungerande integration. Många som kommer hit har en väldigt stark entreprenörsanda och vill starta egna företag. Det bidrar till ett ännu bättre företagsklimat i Sollentuna som skapar tillväxt, arbetstillfällen och ger skatteintäkter.
Under de första två åren ligger ansvaret för de nyanlända huvudsakligen hos staten. Kommen har dock ansvar för att ordna bostad, SFI-undervisning (svenska för invandrare) och undervisning i samhällsorientering för personer som hänvisats hit av Migrationsverket. Kommunen ordnar även förskola och skola för barnen.
Under den tiden betalar staten ut ett etableringsstöd; därefter ska den nyanlända kunna stå på egna ben.
– Tyvärr är det tufft att komma in på arbetsmarknaden. Vissa har gjort det efter två år, men långt ifrån alla. Arbete och språk är två stora utmaningar, säger Kerstin Lidman, socialchef i Sollentuna kommun.
Att få fram bostäder har varit en utmaning i många kommuner. I Sollentuna har man löst det bland annat genom modulbostäder på den gamla OK/Q8-tomten i Häggvik. Där har dock inte alla lägenheter behövts, och några av dem hyrs nu ut som ungdomsbostäder.
– Jag är väldigt stolt över hur bra vi har löst det. Sollen- tunahem har gjort ett fantastiskt jobb och vi har haft en tät dialog med dem för att se till att vi kunnat möta behoven. Det är också sådant vi tar hänsyn till när vi bygger nya bostäder – att den finns en mix av olika bostäder, säger Henrik Thunes.
I Sollentuna har man valt att ge hyresavtal på fyra år istället för bara under etableringstiden.
– Under introduktionstiden har de flesta otroligt fullt upp med att lära sig språket och komma in i
är nya i Sverige eller som efter den tvååriga introduktionstiden inte har kommit ut i arbete ännu, menar hon. Pauline Cederblad
samhället. Att få två år till på sig att hitta bostad gör stor skillnad. Då kanske man har fått ett jobb och har helt andra möjligheter, säger Kerstin Lidman.
Nyckeln till en bra integration är samverkan. Utbildningssektorn som i ett tidigt skede kan utvärdera vilka kunskaper som finns och vad som behöver kompletteras, är en av de viktigaste delarna, menar Henrik Thunes.
– Men också till exempel föreningslivet är otroligt viktigt. Vi har ett väldigt rikt sådant som verkligen har engagerat sig.
Kerstin Lidman, menar att Sollentuna på många sätt är ett exempel på ett väl fungerande mottagande.
– Generellt gör man ett väldigt bra jobb i Sollentuna. Det har satsats mycket på den här gruppen utifrån hur vårt uppdrag ser ut. Vi har en integrationssamordnare på kommunen och en enhet för flyktingstöd som hjälper och lotsar dem som
”Jag är väldigt stolt över hur bra vi har löst det.”