Därför bygger vi i Stockholm så trist

Utdragna planprocesser och detaljplaner som pågår i flera år gör att byggprojekt i Stockholm urvattnas och det slutgiltiga resultatet är långt ifrån de första visionerna. Hur skapar man mening i det som byggs och hur kan en byggnad bidra med ett värde utöver sin grundfunktion, som till exempel att erbjuda bostäder?

Det var frågor som sakkunniga nyligen diskuterades under ett seminarium på Stockholms Handelskammare. En sak var man enig om. Många projekt som färdigställs är i slutändan långt ifrån det som arkitekter och visionärer en gång planerade. Anledningen: Själva byggprocessen är för lång och utdragen.

– Tiden är en avgörande faktor. I dag tar en detaljplan sex år att genomföra. Under den tiden hinner projektet urvattnas. Det som var en god idé försvinner under processens gång, säger Regina Kevius, stadsbyggnads- och exploateringschef i Sundbyberg.

I många projekt finns det en ambitionsnivå hos arkitekten, som först vinner gehör men som sedan inte genomförs.

– Det som byggs är ofta av en mycket enklare standard än det som var planerat, säger Rahel Belatchew, grundare Belatchew arkitekter. Kompromissas för mycket Att det kompromissas för mycket handlar också om att nästan alla detaljplaner överklagas. Det här blir en form av moment 22. För där folk protesterar mest, där riskerar det också bli sämst resultat. Detta då de färdiga husen har omarbetats och ändrats så mycket att slutresultatet inte alltid håller högsta kvalitet, och kanske inte passar in på platsen. ”Planprocessen är bra” Men ingen av experterna anser att plan- och bygglagen eller överklagandeprocessen bör reformeras.

– Bygg- och planprocessen är i grunden bra, vi prövar frågor och gör ett grundligt arbete. Men visst, det tar lång tid, säger Thorleif Falk, stadsarkitekt på Stockholm stad.

Arkitekturhistorikern Martin Rörby menar att det alltid har sett ut så här i Stockholm. I jämförelse med övriga landet återfinns det få byggnader i Stockholm som har bidragit med mer än bara sin grundfunktion, och faktiskt skapat mervärde till platsen.

– Vi har inte så många exempel i Stockholm som sticker ut. Tittar man ute i landet finns det fler byggnader som har haft en inverkan, än vad man hittar i Stockholm, säger Martin Rörby.

Trots kritiken finns det trots allt projekt idag där man faktiskt lyckats bygga hus som bidrar med mer än bara själva lägenheterna eller byggnaden.

Och där grundidén med bygget blivit verklighet, utan att naggas för mycket i kanterna. Ett exempel är 18-våningshuset Tensta torn.

– Vi vill skapa hus som tillför något extra till området och det här fallet lyckades vi leva upp till vår vision, säger Martin Sundvall, vd på byggföretaget Åke Sundvall som byggt Tensta Torn.

Michael Toll STICKER UT. I Hagsätra planeras ett hus som verkligen sticker ut och skapar mervärde till platsen byggas. Men det här är ett undantag i Stockholm.