Nu har Edviks konsthall stängt portarna.
”Vi är stolta över det vi har gjort”
Vår akilleshäl har varit att hela tiden nå ut med budskapet.
Klockan fyra förra fredagen stängdes portarna till Edsviks konsthall. Nu börjar ett nytt kapitel för konsten i norra Stockholm, och konsthallschefen Ricardo Donoso.
En vecka innan stängningen möter vi Ricardo Donoso i konsthallen under Nils Gunnar Zander och Frank Björklunds utställning.
– Det är tråkigt, men vi är stolta över det vi har gjort. Det här blir början på något nytt för alla, säger Ricardo Donoso.
Ricardo Donoso har varit konsthallschef här sedan starten 2005.
– Jag är inte bitter över det här, säger han.
– Jag älskar livet och konsten, och har arbetat för det med både hjärta och kropp, och det hjälper, säger han.
Startade om från noll
1974 flydde Ricardo från Chile, 19 år gammal. Först kom han till Rumänien, men fick snart gå i exil efter sitt politiska arbete. Ett par år senare kom han till i Sverige. – Jag hade ingenting. – Saker blev obetydliga eftersom man inte kunde ta med sig något. Då blev kulturen som vatten för själen, och det är vad jag sedan fyllt mitt liv med.
1995 öppnade han Väsby konsthall. Tio år senare öppnar han konsthallen i Sollentuna.
– Det blev en succé första dagen, berättar han.
– Första utställningen hette Friendship. Tanken var då att skapa något nytt, som inte var elitistisk konst, och att då ge Edsvik en specialitét, som blev måleri.
Början på slutet
Därefter har det rullat på fram till beskedet om konkursen som meddelades i slutet av augusti.
– För två år sedan, då förstod vi att det var början på slutet. Två chefer på kulturen, som vi var i kontakt med fick gå, och vi fick aldrig veta riktigt varför, berättar han.
Ricardo Donoso anser att de borde ha fått mer stöd från utifrån. Samtidigt påpekar han att konstvärlden är en tuff bransch.
– Vår akilleshäl har varit att hela tiden nå ut med budskapet, inte bara till konstnärer utan även allmänheten. Vi har kunnat göra allt det praktiska på konsthallen, men inte det där lilla extra, säger han och tillägger:
– Vi hade kunnat söka mer bidrag… men det är inte lätt. Då skulle vi behövt anställa en person till för det.
Vad ska du göra nu?
– Jag vill börja måla mer själv. Det känns bra, som jag sagt så älskar jag livet. Det blir ett nytt kapitel i mitt liv nu också. Det ser jag fram emot, säger Ricardo Donoso.