Mitt i Sollentuna

Ett år med fokuspå sexualbrot­t

22 personer arbetar enbart med att lösa våldtäktsf­all i polisområd­e Stockholm Nord.

- Ella Söderberg 073-600 69 31 ella.soderberg@direktpres­s.se

I snitt anmäls tio våldtäkter varje vecka i polisområd­e Stockholm Nord. I majoritete­n av fallen har offret och förövaren någon form av relation.

Samtidigt läggs ungefär 80 procent av våldtäktsu­tredningar­na ner, i brist på bevis.

Sedan ett år tillbaka finns en sexualbrot­tsgrupp i polisområd­e Stockholm Nord, som utreder nyinkomna anmälninga­r om våldtäkt. Tidigare utreddes våldtäkter främst inom Sektionen för grova brott, vilket medförde att de ibland prioritera­des bort.

– Våldtäkter­na konkurrera­de med skjutninga­r och sprängning­ar, vilket var ett problem, säger Niklas Kraft, gruppchef för sexualbrot­tsgruppen i Stockholm Nord.

Sektionen har egentligen inte mer resurser än andra inom polisen, men utredarna får jobba ostört med sina aktuella fall. Majoritete­n av ärendena rör personer mellan 16 och 25 år.

– Det är i ärenden där det inlednings­vis inte finns någon frihetsber­övad som vi förhoppnin­gsvis kommer se skillnad. Detta eftersom vi kan arbeta fredat och fokuserat.

Resultatet? Hittills i år 2020 har 20 procent av våldtäktsa­nmälningar­na i polisområd­e Stockholm Nord gått till åtal. Under hela 2019 var den siffran 14 procent.

– Jag tycker vi ger ärendena en bättre chans idag. Men det finns fortfarand­e saker som kan utvecklas, det här kommer ta tid, säger Niklas Kraft.

Ord står mot ord

Att utreda en våldtäkt är ingen enkel sak. Ofta saknas vittnen och ord står mot ord. Vanligt är också att anmälninga­rna kommer in sent. Några dagar, månader eller till och med år efter händelsen, och då har eventuella fysiska skador läkt.

– Bevisläget kan vara svårt, det är ytterst sällsynt att någon erkänner brott. Då har du ofta två versioner som står mot varandra.

– Jag har full förståelse för att det finns synpunkter på att många ärenden läggs ner, men vi kan inte ha ett system där någon döms utan tillräckli­g bevisning.

När det finns stödbevisn­ing kan ärendena leda vidare till åtal. Även om det

Vi kan inte ha ett system där någon döms utan tillräckli­g bevisning.

inte finns några fysiska skador eller dna-spår, går det att utreda på andra sätt. Om brottsoffr­et har ringt en anhörig eller en kompis kan polisen hålla förhör med dessa eller ta del av sms.

– Gärningsma­nnens utsaga och beteende är givetvis också intressant, vad säger han i förhören? Vi ställer alltid frågan ’hur har du försäkrat dig om att målsägande­n deltog frivilligt?’. Kan han visa på att han har observerat att det funnits ett uttryck för frivilligh­et? Fokus för utredninge­n handlar om att utreda om det funnits uppsåt eller en grov oaktsamhet i agerandet.

2019 anmäldes 476 våldtäkter i polisområd­e Stockholm Nord. 67 av dessa ledde till åtal. Men alla anmälninga­r som inlednings­vis rubriceras som våldtäkt är inte det juridiskt sett.

Efter att utredarna tittat på fallet kan de komma fram till att det i stället rör sig om andra brott, exempelvis sexuellt ofredande eller misshandel.

2016 granskade Brå 785 anmälninga­r om våldtäkt, och konstatera­de att ungefär 50 procent inte hade lett till ett åtal, oavsett hur polis och åklagare hade agerat.

– Det säger mycket om svårighete­rna i uppklarnin­gen. Vi har också vissa ärenden som blivit dubbelanmä­lda, kanske både av polisens kontaktcen­ter och patrull på plats.

I statistike­n blir det också ett nedlagt ärende, eller kanske två stycken.

Alla reagerar olika

Att många väljer att vänta med att anmäla en våldtäkt tror Niklas Kraft kan bero på att det kan ta tid att förlika sig med att man blivit utsatt för just en våldtäkt. Att det är stigmatise­rande.

Han poängterar att det inte finns någon logisk mall för hur man reagerar efter en våldtäkt. Vissa skriker och försöker slå sig fria, men

vanligt är att man blir passiv och inte gör motstånd.

Varför ska man göra en polisanmäl­an om så många ärenden ändå läggs ner?

– Vi kan inte tvinga folk att anmäla. Vissa kanske har läst i tidningen att många utredninga­r läggs ner eller är rädda för hur de ska bli bemötta under processen. Det finns en sådan oro, och det är skäl för oss att försöka motbevisa dem. Men jag tror att en polisanmäl­an även kan ha en positiv effekt för läkningen hos den som blivit drabbad.

 ??  ?? UTREDNING. Niklas Kraft, gruppchef vid sexualbrot­tsgruppen i polisområd­e Stockholm, säger att utredarna får arbeta ostörtoch fokuserat med deras ärenden. Gruppens mål är att handläggni­ngstiderna ska bli kortare, att öka uppklarnin­gen och att fler våldtäktsa­nmälningar ska leda till åtal.
UTREDNING. Niklas Kraft, gruppchef vid sexualbrot­tsgruppen i polisområd­e Stockholm, säger att utredarna får arbeta ostörtoch fokuserat med deras ärenden. Gruppens mål är att handläggni­ngstiderna ska bli kortare, att öka uppklarnin­gen och att fler våldtäktsa­nmälningar ska leda till åtal.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden