Här har 60 000 tama bin fått flytta ut till Hagaparkens äng
Bina ska bidra till att pollinera parkens grönområden Sida vid sida med fjärilarna ska de tusentals bina pollinera parkens grönområden – men också bidra till kunskap och förståelse om deras tuffa livssituation.
HAGAPARKEN
”Fjäril vingad syns på Haga, mellan dimmors frost och dun” lät det på 1700-talet när Carl Michael Bellman beskrev Hagaparkens grönområde i den kända balladen Fjäriln vingad.
Även om Haga är känt för sina många fjärilar, inte minst med Fjärilshuset beläget i norra delen av parken, är det knappast det vi ska ägna åt oss i dag. Vårt fokus ligger på den honungsproducerande insekten som delar palett med ett välkänt Solnalag.
– Förutom att kunna erbjuda bina en miljö de ska trivas i, hoppas vi kunna ge kunskap om binas situation och deras viktiga roll för oss människor, säger Mikael Odell, chef på Fjärilshuset Haga Ocean.
Han är initiativtagare till projektet som sett till att 60 000 bin fått flytta in i Hagaparken. Han är också en självutnämnd ”bi-nörd”, som han själv kallar det.
Sätter fart på pollineringen Tambina bor i två bikupor, placerade mitt på en igenvuxen gräsplätt som är så snårig och ovårdad att gemene man skulle avfärda det som övergiven och bortglömd. Precis som bina vill ha det – då trivs de som allra bäst.
– Grönskan i stadsparkerna är så välskött att för bina är det en grön öknen, säger Mikael Odell.
Den här gräsplätten har varit deras hem sedan månadsskiftet juni/juli i år. Sedan dess har de arbetat med att pollinera sommarblommorna och gräset som fått växa fritt i stadsparken.
De ingår i ett större projekt, vars mål är att sätta fart på den vilda pollineringen som är väsentliga för vår fortsatta överlevnad, menar Mikael Odell.
– En tredjedel av allt vi människor äter relaterar till bina och deras pollinering. Mycket av den växtlighet som vi och vårt boskap lever på kommer från växter som bin pollinerar, säger han.
Flera rödlistade arter
Men trots deras essentiella funktion gentemot oss människor, lever bina under ett ständigt hot om utrotning. Sjukdomar bland de tama bina, och utarmningen av livsmiljön för de vilda bina är faktorer som gör att just flera arter av bin röd listas i Sverige.
– Därför tycker också myndigheterna, som länsstyrelsen och Jordbruksverket att det här är så bra, säger Mikael Odell.
Vad kan man som privatperson göra för att hjälpa bina?
– Man behöver inte ha en massa pengar och köpa stora arealer mark och låta det växa igen, utan det kan vara något så enkelt som att köpa lite frön och kasta det lite vilt runt omkring sig. Bara då hjälper man bina massor. Ös på!
Och honungen då?
Ja, att bin gör honung är sedan gammalt. Faktum är att de två kuporna som nu står på Haga producerar 30–40 kilo honung per år. Men allt det där går till biodlaren som har bistått med bina.
– Vårt huvudsakliga fokus är som sagt att försöka utbilda och inspirera om binas situation. Då kan biodlaren, som varit mycket hjälpsam i det här, få åtminstone honungen, säger Mikael Odell.
Och vem vet? Om allt vill sig väl, kanske man i framtiden kommer sjunga om bina som syns på Haga.
En tredjedel av allt vi människor äter relaterar till bina och deras pollinering.