Vi behöver ett nytt mediestöd – med medborgarna i fokus 1
Branschorganisationen Gratistidningarnas Förening stöder TU:s ambition att reformera mediestöden och framför allt driftstödet som idag tar cirka 70 procent av budgetramen. Detta stöd har flyttats från mindre, lokala tidningar till storkoncerner i takt med att dessa köpts upp.
Vi stödjer dock inte en reform med ett kvalificerat momsundantag för läsarintäkter, där pengar på nytt öronmärks och främjar ägarkoncentration i än större utsträckning.
Gratistidningarna anser i stället att ett nytt mediestöd måste konstrueras med medborgarna i fokus.
Gratistidningarna har under flera år hävdat att presstödet som infördes för att skapa mångfald bland medier och åsikter med tiden utvecklats till att premiera motsatsen.
Vid stödets instiftande fanns en stor del förenings-, organisations-, stiftelse- och familjeägda tidningar med lokal förankring runt om i landet. I dag kan vi konstatera att ägarkoncentrationen i media har utvecklats i helt motsatt riktning och nästan alla landets betalda tidningar ägs av fem stora koncerner.
I de flesta fall äger också samma koncern både första och andra tidningen på samma ort. Under de senaste åren har dessa skattemedel dessutom premierat en mindre upplaga och färre läsare. En mediestödsreform är därför viktig och måste stimulera alla som i dag bedriver nyhetsjournalistik – oavsett affärsmodell.
Ett nytt mediestöd måste konstrueras med medborgarna i fokus, där incitament finns för ökad mediemångfald och även minska risken för lokala nyhetsöknar i framtiden.
Stödet bör formas till godo för lokaldemokratin och skapa möjligheter för medier att förse medborgarna med nyheter och fakta.
Forskning visar att ju mer nyheter man läser desto mer samhällsengagerad blir man. Ett stöd måste därför konstrueras så det kommer hela folket till nytta istället för de få som väljer, eller har möjlighet, att betala för en prenumeration.
Reformen måste utgå från samhällets behov av granskande lokal journalistik och inte utifrån mediehusens egna val av affärsmodeller.
Gratistidningarna anser att hela mediestödet bör reformeras och föreslår ett framtida mediestöd som vilar på tre ben:
Skapa journalistik. De lokala journalisterna är tillsammans med journalisterna på nationella medier och public service ryggraden i den svenska samhällsbevakningen. Utan denna bevakning riskerar demokratin i landet att försvagas både nationellt men framförallt lokalt. möjliggöra skapandet av journalistik.
Att kostnader för distribution/ förmedling av journalistik får utgöra del av kostnadsunderlaget i redaktionsstödet för att säkerställa medborgarnas möjlighet att del av journalistiken.
Att innovationsstödet och stödet för svagt bevakade områden ersätts av ett utvecklingsstöd. Tidsbegränsa projekten till förslagsvis tre år. Därefter kan tidningar med utvecklingsstöd för svagt bevakade geografiska områden söka redaktionsstöd för aktuellt utgivningsområde.
Till sist: Det samlade Mediestödet utgör i dag cirka 100 kronor per medborgare.
Målsättningen med ett framtida mediestöd bör vara att så mycket som möjligt av denna hundralapp skall nå tillbaks till varje medborgare i form av nyhetsjournalistik för alla.